Thomas Gür visar JHS-rapporten om Azerbajdzjan. Till vänster ses Fuad Muxtarli och till höger Gerald Knaus.

Hjalmarsonstiftelsen arbetar sedan närmare tio år med demokratiprojekt i Azerbajdzjan. En auktoritär regim där den politiska oppositionen bara tillåts verka på regimens snäva villkor. Samarbetspartner är National Independence Party of Azerbaijan (NIPA).

Inför Eurovision Song Contest, som hålls i Baku 26 maj, arrangerade JHS ett seminarium på Sverigemötet i Örebro den 16 mars samt presenterade en rapport om det politiska läget i landet. I seminariet deltog Fuad Muxtarli, tidigare internationell sekreterare i oppositionspartiet NIPA. Paneldeltagare var även Gerald Knaus, ordförande för tankesmedjan European Stability Initiative (ESI) med säte i Istanbul.

ESI ger under slutet av mars ut en rapport om det politiska läget i Azerbadzjan och bland annat  dess förhållande till Europarådet. Rapporten kommer att vara tillgänglig även via denna hemsida.

Seminariet var välbesökt och än fler tittade på det via direktsändning på nätet.

 

 

Samtalet om Azerbajdzjan på Sverigemötet den 16 mars leddes av Thomas Gür, välkänd politisk skribent och debattör. Mycket handlade om den politiska oppositionens roll och möjligheter att arbeta under president Aliyev och hans auktoritära regim. Hur journalister och media förföljs och idkar självcensur diskuterades också, liksom valfusk på olika nivåer. “Man tror nästan inte att det är sant” var en av kommentarerna om hur det går till när kritiska röster tystas.

Läs rapporten

Se direktsändning av seminariet

 

 

 

Krister Wahlbäck (till vänster) och Peeter Luksep förde ett samtal om "Baltisk Befrielse" när boken lanserades den 27 februari.

Krister Wahlbäck, nutidshistoriker, statsvetare och tidigare ambassadör har för Hjalmarsonstiftelsen skrivit boken Baltisk Befrielse – svenska insatser för friheten. I boken berättar han om hur svenska insatser  – både enskilda personers och den svenska regeringens – bidrog till att demokratin fick fotfäste i Baltikum. Om den baltiska befrielsen  skriver Krister Wahlbäck bland annat: “Att tre små nationer med sammanlagt sju miljoner invånare kunde genomdriva att supermakten Sovjet återställde deras suveränitet efter femtio års ockupation, utan att jätteriket först hade besegrats i något krig, det var ofattbart enligt alla gängse lagar för stormaktspolitiken.”

Han beskriver hur statsminister Carl Bildt intresserar sig för och tar tag i frågan om baltisk självständighet. Hur Sverige till och med får Washington med på tåget och sjösätter flera initiativ som underlättar för Estland, Lettland och Litauen att bli fria och demokratiska stater. Krister Wahlbäck ger en initierad bild av de problem som uppstod när grupper av ryssar “blev kvar” i de baltiska staterna. Även på detta område bidrog Sverige på ett konstruktivt sätt. (mer…)

En delegation bestående av riksdagsledamöter från moderaterna och socialdemokraterna besökte den 9 februari Turkiet med anledning av landets arbete med en ny författning. Under dagen hölls ett antal möten på den svenska ambassaden i Ankara med turkiska politiker, akademiker och representanter från ideella organisationer med syfte att utbyta idéer och erfarenheter kring konstitutionella frågor. Diskussionerna kom att handla om bl.a. landets valsystem och minoriteters ställning. Besöket anordnades av Jarl Hjalmarson Stiftelsen och Olof Palmes Internationella Center tillsammans med den svenska ambassaden i Ankara.

From left Ulrik Nilsson, Elisabeth Björnsdotter Rahm, Stefan Caplan och Margareta Cederfelt.

Det fanns definitivt möjligheter till valfusk, konstaterade fyra moderata riksdagsledamöter som besökte Ryssland under Dumavalet den 4:e december. På torsdagen gästade de Hjalmarsonstiftelsen under ett frukostseminarium.

Framför allt, konstaterade paneldeltagarna, fanns det uppenbara möjligheter

att fuska inom ramen för så kallad mobil röstning och vid de många obevakade valurnorna som fanns i de över 90.000 vallokalerna runt om i landet. Ulrik Nilsson berättade om förkryssade vallistor (Enade Ryssland hade kryssats för redan från början). Stefan Caplan konstaterade att i vallokaler han besök fanns med fler valsedlar än röstande, efter att valet avslutats!

– Enade Rysslands grepp om den ryska folksjälen håller på att minska väsentligt, förklarade Ulrik Nilsson på frukostseminariet när han fick frågan om vad valresultatet kan leda till.

(mer…)

Hirsh Goodman är senior research associate vid institutet för nationell säkerhet vid Tel Avivs universitet. Han är tidigare journalist och har författat en rad böcker om säkerhetspolitik. På onsdagen gästade han Jarl Hjalmarson Stiftelsen och berättade om situationen i Israel. Tillsammans med Karin Enström, (M) ordförande för riksdagens utrikesutskott förde Goodman ett samtal på temat ”How the Arab Spring Changed Israel’s Role in the Middle East”.

Hirch Goodman, säkerhetspolitisk expert från Israel.

Ett 30-tal intresserade lyssnade till Hirsh Goodman när han förklarade att mycket är det samma i dag efter den Arabiska våren men att han är orolig för alla de vapen som efter numera finns i omlopp i länderna runt om Israel –stater med i många avseenden instabila strukturer.  Samtidigt menade han att Israels samarbete med Egypten fungerar ganska bra. ”Det dagliga arbetet karakteriseras av pragmatism”.

 -Blodspillan i Syrien riskerar att bli långvarig, sa Hirsh Goodman och förklarade att man i Israel känner en viss lättnad över att arabstaterna nu vänder blickarna inåt, mot de egna.  Samtidigt ansåg Hirsh Goodman så är förväntningar på förändringar efter den Arabiska våren inte särskilt stora i Israel. (mer…)

Professor Anders Åslund talar om "det baltiska undret".

Professor Anders Åslund är en av världens ledande experter på tidigare sovjetrepubliker. Anders Åslund har varit ekonomisk rådgivare till regeringar i Baltikum, Ryssland, Ukraina, Kirgizistan, m fl länder. Han är i dag verksam vid Peterson Institute for International Economics i Washington DC. Han har skrivit ett stort antal böcker, nu senast “How Latvia Came through the Financial Crisis”. Boken är författad tillsammans med Valdis Dombrovskis, Lettlands premiärminister.

– I en ekonomisk kris måste man skära ner på byråkratin. I Lettland skars den ner med 30 procent och lönerna [i den offentliga sektorn]sänktes i genomsnitt med 26 procent, förklarade Anders Åslund. (mer…)

Lördag 24 september, Bokmässans tredje dag, fokuserade Hjalmarsonstiftelsen på Vitryssland och nätfrihet.

På morgonen anordnades ett seminarium i Bokmässans regi om nya mediers roll i diktatorers fall och demokratiers framväxt. Andrey Dmitiriev, oppositionspolitiker från Vitryssland, och Brit Stakston, specialist på¨sociala medier, diskuterade under ledning av Cecilia Brinck, moderat riksdagsledamot. (mer…)

Under fredagen ordnade Hjalmarsonstiftelsen program i den egna montern på Internationella torget.

Walburga Habsburg Douglas talade först om den politiska utvecklingen på Balkan, och om den nyligen utkomna antologin “Balkan Blend”. Habsburg Douglas tecknade en ljus bild av de balkanska länderna, och betonade vikten av ett länderna, ett efter ett, närmar sig EU. (mer…)

JHS deltar med ett digert seminarieprogram på bokmässan i Göteborg. Temat för många av aktiviteterna är nya medier och demokratisering.

På mässans första dag hölls ett seminarium på Internationella Torget, där Javeria Rizvi Kabani från Svenska Institutet och Erik Bengtzboe från Moderata Ungdomsförbundet diskuterade nya mediers roll i de nordafrikanska revolutionerna. (mer…)

Dr. Nigel Ashford (i förgrunden) tillsammans med Fredrik Johansson och Isobel Hadley Kamptz.

Ideologiboken Principer för det fria samhället (Principles for a Free Society) ges för första gången ut på svenska. På fredagen fanns författaren Nigel Ashford på plats i Stockholm för att berätta om bakgrunden till boken och för att svara på frågor.

Boken är specialskriven av Nigel Ashford för Jarl Hjalmarson Stiftelsen och har översatts från engelska till ett flertal språk – bland annat ryska, spanska och turkiska – samt nu även till svenska. Den specialskrevs för Hjalmarsonstiftelsen på mitten av 1990-talet för att användas i demokratiutbildning i de tidigare kommunistiska staterna i central- och Östeuropa. I dag används den i utbildningar i flertalet av Stiftelsens programländer, bland annat i Latinamerika, Turkiet och på Balkan (mer…)