80-90 procent av makedonierna är för EU- och även Nato-medlemskap, förklarade Vasko Naumovski, vice premiärminister och EU-minister i Makedoniens regering när han den 17 november talade på ett frukostmöte arrangerat av Hjalmarsonstiftelsen. Det var med anledning av EU-kommissionens årliga utvidgningspaket, som presenterades den 8 november, som Vasko Naumovski talade om de framsteg som gjorts i Makedonien. ”Sverige välkomnar medlemsförhandlingar med Makedonien”, kommenterade UD och utrikesminister Carl Bildt när EU-rapporten släpptes.

En grupp av diplomater och moderata riksdagsledamöter var inbjudna att lyssna till Vasko Naumovskis syn på EU-medlemskap. Bilden han gav var mångfasetterad. Å ena sidan gör Makedonien framsteg främst på det politiska området, å andra sidan sätter Grekland fortfarande käppar i hjulet för medlemsförhandlingar. Det gäller namnet Makedonien, som även är namnet på en provins i Grekland:

– Det är som att Ryssland skulle motsätta sig att Europa kallas Europa eftersom en stor del av Europa finns i Ryssland. Eller att Moldavien inte får heta Moldavien eftersom det finns en provins i Rumänien med samma namn, sa Vasko Naumovski. (mer…)

EU har fattat beslut om att medborgare i Albanien och Bosnien-Herzegovina ska kunna resa in i Schengenområdet utan visum. Man räknar med att regeln kommer att börja tillämpas någon gång före jul.

”Reglerna för visumfrihet är det bästa beviset för att reformer på hemmaplan lönar sig för det egna landets invånare och i förhållandet till EU. Detta kan vi bygga på för att främja reformer som behövs för att dessa två länder ska kunna förverkliga sina Europaaspirationer” sa Štefan Füle, kommissionär för utvidgning och grannskapspolitik. I och med detta beslut är det nu medborgare från fem länder på Balkan som kan resa fritt till Schengenområdet. 2009 fick medborgare i Makedonien, Montenegro och Serbien denna rätt.  (mer…)

Söndag 12 september röstade det turkiska folket igenom en omfattande grundlagsändring. Ändringen innebär bland annat att militärens makt minskas, barns rättigheter stärks och offentliganställda ges rätt till kollektivavtal.

– Turkiet gör dessa reformer för sin egen skull. De har en gammal författning som är från tiden för militärkupper. Det innebär begränsningar när det gäller kurders rättigheter och ger för stort utrymme för konservativa krafter, kommenterar utrikesminister Carl Bildt till Sveriges Radio. Nu bereder man marken för en öppnare och mer demokratisk utveckling för landet, [Grundlagsändringarna] öppnar upp den europeiska dörren, även om det tar tid att komma in genom den, menar Bildt. 

Det positiva resultatet av folkomröstningen anses stärka det regerande AK-partiet, och bana väg för förnyat förtroende för president Erdogan. De nya tilläggen innebär en viss maktförskjutning från parlamentet och de högre domstolarna till presidenten och regeringen – något som oroar AKP-regeringens kritiker som är rädda för att det konservativa regeringspartiet med rötterna i turkisk islam planerar en smygislamisering av Turkiet. Bland annat denna fråga diskuterades på ett seminarium om Turkietbilden i Sverige och Europa som Jarl Hjalmarson Stiftelsen anordnade 2 september. Samtliga paneldeltagare var eniga i sin uppfattning om att den risken är minimal: AK-partiet är mycket tydligt med ytterligare europeisk integration är ett viktigt mål.
Thomas Gür, senior rådgivare till JHS i Turiketfrågor, välkomnar förändringarna: Ingen stat som vill inräknas i skaran av öppna och demokratiska länder i Europa kan leva med en författning beställd av en militärjunta.

Jarl Hjalmarson Stiftelsen arbetar sedan länge med AK-partiet. Verksamheten riktar sig bland annat till kvinnor och ungdomar, och utbildningar hålls kontinuerligt om den Europeiska Unionen och dess institutioner.

Turkiets medlemskap … och förmenta hinder för medlemskap i EU var det ämne som diskuterades vid ett seminarium i Istanbul den 2 juni, 2010.  Deltagarna kom både från Turkiet och Sverige till detta samarrangemang mellan Hjalmarsonstiftelsen, Olof Palmes Internationella Center och det svenska generalkonsulatet i Istanbul.

Med en varierande portion av optimism var de närvarande överens om att Turkiet bör bli medlem i EU, frågan är dock när och hur det ska gå till. Deltagarna var också eniga om att Turkiet förändrats i rätt riktning, men att det finns mycket kvar att göra, bland annat vad gäller mänskliga rättigheter, korruption och militärens allt för stora inflytande över det civila samhället.

– Det är viktigt att Turkiet blir medlem i EU. Alla europeiska länder har rätt till detta [när uppställda kriterier uppfyllts]. Europeiska Unionen är ett kontinentalt projekt och inte en country club där man kan välja bort de som söker medlemskap, förklarade Göran Lennmarker, ordförande för utrikesutskottet i riksdagen tillika i Jarl Hjalmarson Stiftelsen, och slog an tonen när han inledde seminariet.

(I bilden ses Göran Lennmarker, ordförande för riksdagens utrikesutskott och tillika för Hjalmarsonstiftelsen, i samtal med Canan Kalsin, parlamentariker från det regerande AK-partiet samt vice ordförande för AK-partiets internationella kansli.)

(mer…)

 

Stående ses utrikesminister Antonio Milošoski från Makedonien (till vänster) och Genc Pollo, minister för innovation och IT i Albanien.

Vägen till medlemskap och säkerhetsaspekter på Balkan var några av de frågor som diskuterades under konferensen i Stockholm. Göran Lennmarker, ordförande för riksdagens utrikesutskott men även  för Stiftelsen, var en av dem som påminde om att även om vägen kan tyckas lång till EU-medlemskap – för Balkanländerna – så var situationen en gång liknande för de baltiska staterna. Och dessa är ju i dag EU-medlemmar.

Många var de deltagare som konstaterade att Sverige är det mest ”utvidgningsvänliga” av alla EU-medlemmar. Man påpekade även att denna terdje Balkankonferens anordnad av Hjalmarsonstifterlsen är ett utmärkt tillfälle att ”bland vänner tala öppet om problem och utbyta erfarenheter”.

Deltagarna diskuterade hinder på vägen till fullt EU-medlemskap – som bilaterala tvister. Samtidigt konsterades att utvecklingen går framåt:

– Sedan vi träffades för ett drygt år sedan har vi fått visumfrihet bland annat för oss från Serbien, konstaterade en nöjd Nikola Lazic, riksdagsman från Serbien och internationell sekreterare från Demokratska Stranka Srbije (DSS).

Partier som deltog i rundabordskonferensen var: Partia Demokratike e Shqipërisë i Albanien, Partija Demokratskog Progresa samt Stranka Demokratske Akcije som båda är från Bosnien-Herzegovina, VMRO-DPMNE från Makedonien, Demokratska Stranka Srbije samt G17 Plus som båda är från Serbien.

 

 

 

 

 

”Jag välkomnar dagens rekommendation från EU kommissionen att åtgärder bör vidtas för att öppna EU:s portar för det georgiska folket” säger Gunnar Hökmark, MEP och vice ordförande för EPP-gruppen i Europaparlamentet där han bland annat ansvarar för det Östra partnerskapet.

”Att möjliggöra resande till och från EU-området är avgörande för kontakt människor emellan samt främjar goda relationer mellan EU och Georgien” påpekade Gunnar Hökmark med anledning av Kommissionens förslag från 28 april, 2010, att man ska avsluta förhandlingar om visalättnader med Georgien. (mer…)

Europeiska kommissionen har antagit en handlingsplan för att påskynda uppfyllandet av millennieutvecklingsmålen. Man kräver bättre samordning av nationella biståndsprogram samt att utvecklingsländerna ska mobilisera inhemska resurser genom effektivare beskattning.

EU:s bistånd minskade något under 2009 och uppgick till sammanlagt 49 miljarder euro. Detta motsvarar 0,42 % av BNI i EU, vilket innebär att EU ännu är långt ifrån det kollektiva utgiftsmålet på medellång sikt att nå 0,56 % av BNI senast 2010 och 0,7 % av BNI senast 2015.  (mer…)

Göran Lennmarker (till vänster) och Gunnar Hökmark.

Hjalmarsonstiftelsen deltog under Moderaternas kommunala rikskonferens i Göteborg 16-17 april, dels med en monter i utställningshallen, dels arrangerades ett seminarium. Titeln på seminariet var ”Konsten att demokratisera världen”.

Seminariet handlade om demokratiutvecklingen i världen i allmänhet och Stiftelsens arbete i synnerhet. Det var tänkt att verksamheten i Kroatien skulle presenteras som ett exempel på hur Hjalmarsonstiftelsen arbetar på bland annat Balkan. På grund av flygstopp kunde inbjudna paneldeltagare från Kroatien dock inte närvara. De som kommit till Göteborg och som berättade om utvecklingen i världen var EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark och utrikesutskottets ordförande (tillika ordförande för Hjalmarsonstiftelsen) Göran Lennmarker. (mer…)

Författare: Walburga Habsburg Douglas, riksdagsledamot (M) och ledamot av Jarl Hjalmarson Stiftelsens styrelse. Utkom 2009.

Läs rapporten

EU efter Lissabonfördraget.

Författare: Göran Lennmarker, ordförande JHS. Utkom 2009.

Läs rapporten