Den 7 november 2010 gick Azerbajdzjan till val. Valet innebar inte några egentliga framsteg vad gäller demokratisk utveckling, menar Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)och dess byrå för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR). Hjalmarsonstiftelsens samarbetspartners i Azerbajdzjan noterar att “I många vallokaler talade valkommittén om för väljarna hur de skulle rösta. På ett stort antal platser stoppade kommittémedlemmar själva ett flertal röstsedlar i valurnorna.”

Den centrala valkommittén meddelade att när 90 procent av rösterna var räknade hade regeringspartiet Yeni Azerbaycan (New Azerbaijan) utökat sin andel av de 125 platserna i parlamentet till över 70. Resterande platser tycks ha tillfallit andra partier som är lojala med regimen”, skriver Radio Free Europe/Radio Liberty. (mer…)

EU har fattat beslut om att medborgare i Albanien och Bosnien-Herzegovina ska kunna resa in i Schengenområdet utan visum. Man räknar med att regeln kommer att börja tillämpas någon gång före jul.

”Reglerna för visumfrihet är det bästa beviset för att reformer på hemmaplan lönar sig för det egna landets invånare och i förhållandet till EU. Detta kan vi bygga på för att främja reformer som behövs för att dessa två länder ska kunna förverkliga sina Europaaspirationer” sa Štefan Füle, kommissionär för utvidgning och grannskapspolitik. I och med detta beslut är det nu medborgare från fem länder på Balkan som kan resa fritt till Schengenområdet. 2009 fick medborgare i Makedonien, Montenegro och Serbien denna rätt.  (mer…)

Årets Nobelpris i litteratur tilldelas den peruansk-spanske författaren, journalisten och politikern Mario Vargas Llosa, med nomineringen ”för hans kartläggning av maktens strukturer och knivskarpa bilder av individens motstånd, revolt och nederlag”.

Vargas Llosa har mer än bara kartlagt maktens strukturer. Han har också själv tagit del av det politiska livet i Latinamerika och motsatt sig sociala experiment och populism genom ett starkt liberalt engagemang, såväl i hemlandet Peru som internationellt. (mer…)

I årets regeringsförklaring som statsminister Fredrik Reinfeldt avgav vid riksdagen öppnande 5 oktober 2010 påpekade han bland annat att i arbetet för mänskliga rättigheter och demokrati behöver man agera för att “yttrande- och religionsfriheten stärks ytterligare”. Statsministern förklarade vidare att regeringen kommer att arbeta vidare med nätets frihet och säkerhet.

Utdrag ur regeringsförklaringen:

Sverige ska vara en stark röst för fred, frihet och försoning i Europa och världen. Vi ska vara en tydlig kraft för en gemensam europeisk utrikespolitik som värnar och utvecklar demokrati, folkrätt och mänskliga fri- och rättigheter.  (mer…)

Herta Müller har tilldelats årets Nobelpriset i litteratur med motiveringen att hon ”med poesins förtätning och prosans saklighet tecknar hemlöshetens landskap”. Faktum är att hon gjort det till sin livsuppgift att återskapa stämningar och den närmast surrealistiska verklighet som livet innebär i en kommunistisk diktatur. Och hon gör det på ett lättillgängligt sätt – i den mån livet i en diktatur kan förstås av den som alltid levt i ett fritt land och som aldrig behövt motivera sin existens.

Herta Müller tillhör en av alla de minoriteter som under många år levt utspridda över Central och Öst Europa. Hon föddes i Rumänien av tyska föräldrar i en tysktalande by. Hennes far var SS soldat under andra världskriget och hennes mor tillbringade fem år i ett arbetsläger i dagens Ukraina. I början av 1970-talet var Herta Müller del av en krets med oppositionella skribenter. Vid slutet av 1970-talet avskedades hon som översättare efter att hon vägrat bli informant till den rumänska säkerhetspolisen. 1987 emigrerade hon tillsammans med sin man till Tyskland och lever idag i Berlin. (mer…)

Söndag 12 september röstade det turkiska folket igenom en omfattande grundlagsändring. Ändringen innebär bland annat att militärens makt minskas, barns rättigheter stärks och offentliganställda ges rätt till kollektivavtal.

– Turkiet gör dessa reformer för sin egen skull. De har en gammal författning som är från tiden för militärkupper. Det innebär begränsningar när det gäller kurders rättigheter och ger för stort utrymme för konservativa krafter, kommenterar utrikesminister Carl Bildt till Sveriges Radio. Nu bereder man marken för en öppnare och mer demokratisk utveckling för landet, [Grundlagsändringarna] öppnar upp den europeiska dörren, även om det tar tid att komma in genom den, menar Bildt. 

Det positiva resultatet av folkomröstningen anses stärka det regerande AK-partiet, och bana väg för förnyat förtroende för president Erdogan. De nya tilläggen innebär en viss maktförskjutning från parlamentet och de högre domstolarna till presidenten och regeringen – något som oroar AKP-regeringens kritiker som är rädda för att det konservativa regeringspartiet med rötterna i turkisk islam planerar en smygislamisering av Turkiet. Bland annat denna fråga diskuterades på ett seminarium om Turkietbilden i Sverige och Europa som Jarl Hjalmarson Stiftelsen anordnade 2 september. Samtliga paneldeltagare var eniga i sin uppfattning om att den risken är minimal: AK-partiet är mycket tydligt med ytterligare europeisk integration är ett viktigt mål.
Thomas Gür, senior rådgivare till JHS i Turiketfrågor, välkomnar förändringarna: Ingen stat som vill inräknas i skaran av öppna och demokratiska länder i Europa kan leva med en författning beställd av en militärjunta.

Jarl Hjalmarson Stiftelsen arbetar sedan länge med AK-partiet. Verksamheten riktar sig bland annat till kvinnor och ungdomar, och utbildningar hålls kontinuerligt om den Europeiska Unionen och dess institutioner.

Alliansen har fört in Sverige i det europeiska samarbetets centrum. Med de rödgröna skulle Sverige spela en helt annan och mer undanskymd roll och det skulle både Sverige och EU förlora på, skriver Olof Ehrenkrona. Han menar att det rödgröna kravet på att USA ska avveckla sina militärbaser visar att Vänstern skaffat sig ett icke oväsentligt inflytande på ett område som rör den globala säkerheten.

Lars Ohly vill upplösa EU och att Sverige ska ta ledningen i det arbetet genom att lämna unionen. Han vill att Sverige ska dra sig ur Afghanistan och styrs i hela sin utrikes- och säkerhetspolitik av vänsterns notoriska fientlighet mot USA och allt västligt samarbete. I de viktiga globaliseringsfrågorna är Vänsterpartiet emot inte bara allt som driver den ekonomiska utvecklingen och fattigdomsbekämpningen utan också ofta mot utvecklingen i sig. ”Vänsterns största misstag är att den inte har bejakat globaliseringen”, anförtrodde mig den numera pensionerade V-riksdagsmannen Johan Lönnroth i samband med en debatt i Göteborg för ett par år sedan. (mer…)

Kuba – fortsatt förtryck!

12 augusti 2010   Artiklar | Kuba

I början av juli meddelade den kubanska regeringen – efter medlande från Katolska kyrkan – att 52 politiska fångar ska frias och ”tillåtas” att lämna landet. Detta är en stor händelse, inte minst eftersom regeringen tidigare har förnekat att det finns politiska fångar i landets fängelser.

Att politiska fångar släpps och utvisas är dock inte resultatet av att Castros regering har ändrat inställning. Kuba har hamnat i rampljuset efter att den hungerstrejkande politiska fången Orlando Zapata Tamayos dog. Zapata Tamayo var enligt Amnesty International en samvetsfånge. Därtill har Guillermo Farinas hungerstrejk för mer humant behandlande och omedelbar frigivning av de sjukaste politiska fångarna, ökat pressen på regeringen efter att han i kritiskt tillstånd fördes till sjukhus. (mer…)

FN:s Generalsekreterare Ban Ki-moon har utsett biståndsminister Gunilla Carlsson till att ingå i FN:s nya Högnivåpanel för Global hållbarhet.

– Jag är glad för förtroendet att få ingå i denna panel för en så viktig fråga för hela mänskligheten. Det är också ett erkännande av Sveriges mycket målmedvetna arbete för en hållbar miljö för människor i både rika och fattiga länder, säger biståndsminister Gunilla Carlsson.

Efter Sovjetunionens fall blev Moldavien självständigt i augusti 1991. Men i december samma år förklarade Transnistrien sin självständighet, varpå ett kort inbördeskrig utbröt. Transnistrien är den del av Moldavien som ligger öster om floden Nistru/Dnjestr. Under inbördeskriget sände Ryssland in sin 14:e armé till Transnistrien och en vapenvila uppnåddes. I själva verket innebar denna ett dödläge som resulterat i att landet i dag är delat och att konflikten ”frysts”.

Historiskt sett har Moldavien dels varit ett eget furstedöme, dels en del av andra statsbildningar. Landet har varit en del av Rumänien och senare en del av Bessarabien, för att därefter återigen bli en del av Rumänien och till sist ingå i Sovjetunion.

Det i dagsläget delade landet har haft en tudelad utveckling. Transnistrien – nu som förr styrt av kommunisterna – plågas av svag utveckling och är delvis isolerat under president Igor Smirnov, som återvalts tre gånger. I resten av Moldavien har utvecklingen varit  något mer gynnsam vad gäller ekonomin och man har där valt en mer demokratisk och öppen väg. Man har bland annat haft återkommande val med “icke våldsamma” regeringsskiften. Dessa val har av internationella observatörer bedömts delvis tillfredsställande. (mer…)