När nästan 98 procent av rösterna hade räknats stod det klart att socialliberalen Boris Tadić från Demokratiska partiet (DS) fick 25,33 procent av rösterna i söndagens presidentval, medan den tidigare nationalisten Tomislav Nikolic från Serbiens Progressiva Partiet (SNS) fick 24,99 procent, rapporterade b92.net. Det var inte som någon överraskning att det är just dessa två som kommer att möta varandra i den andra valomgången den 20 maj. Serbien fick i mars i år status som kandidatland till EU och båda partierna bejakar ett EU-medlemskap.Presidentkandidaten för Demokratiska partiet i Serbien (DSS) Vojislav Kostunica kunde räkna hem 7,44 procent av rösterna, medan kandidat för Förenta regionerna Serbien (URS) Zoran Stankovic fick 6,56%, rapporterade den serbiska regeringen på sin hemsida srbija.gov.rs. Hjalmarson Stiftelsen samarbete med båda dessa partier. (mer…)

 

Söndag den 6 maj hålls parlaments-, lokal- och presidentval i Serbien. För första gången har väljarna möjlighet  att rösta på valfri ort i landet. Tidigare kunde man bara kunnat rösta på den plats där man var mantalskriven. Enligt färska siffror från balkaninsight.com har 70.000 serber gått med i politiska partier sedan början av året. Detta innebär att fler än 2 miljoner av totalt 7 miljoner serber i dag är medlemmar i ett politiskt parti. (mer…)

Unga politiker från Makedonien besökte Kommissionen i Bryssel.

Makedonien är en av de aktuella kandidaterna till ett framtida EU-medlemskap. Över 85 procent av landets befolkning stödjer medlemskap i både EU och NATO. Men innan Makedonien kan gå med i någon av organisationerna, måste den känsliga namnkonflikten med Grekland lösas.

Som en del av projektet EU-integration på Balkan bjöd Jarl Hjalmarson Stiftelsen in unga politiker från det makedonska regeringspartiet, VMRO-DPMNE, till en konferens i Bryssel, 7-10 februari 2012.

Gruppen av entusiastiska ungdomspolitiker besökte EU:s huvudsakliga institutioner som Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och Europeiska rådet. I Parlamentet träffade de Anna-Maria Corazza Bildt som beskrev sitt arbete som EU-parlamentariker. På Kommissionen fick de en introduktion till EU:s historia av experterna Willem Noë och Mark Corner.

Utvidgningen av EU var inte helt oväntat överst på deltagarnas lista över intresseområden. Makedonierna ville få besked om när de tidigast kan bli medlemmar, men av förklarliga skäl kunde de inte få annat än generella uppskattningar.

Diskussionen om medlemskap var också i fokus i samband med besöket på NATO:s högkvarter. På grund av säkerhetsskäl ser många makedonier ett NATO-medlemskap som viktigare än ett medlemskap i EU. 2008 var landet på väg in i den europeisk-nordamerikanska försvarsalliansen, men blockerades av Grekland.

”I vårt land diskuterar alla politik”, berättade en av konferensens deltagare. Det har gått 21 år sedan Makedonien blev självständigt och landet befinner sig fortfarande i en genomgripande förändringsfas. En sak är dock säker: önskan om att bli en del av Europa är högt prioriterad hos den nya generationen.

Deltagarna från SDA tillsammans med Klas Hjort framför Europaparlamentet.

Den 23-26 januari arrangerade Jarl Hjalmarson Stiftelsen en studieresa för unga politiker från Bosnien och partiet SDA. Den första dagen inleddes med ett mycket uppskattat besök i Europaparlamentet. Där träffade deltagarna bland andra Kristina Lutz, kanslichef för Moderaterna i Parlamentet. De besökte även Europaparlamerntarikern Anna Maria Corazza Bildt. Hon berättade om sina erfarenheter från Balkan och de frågorna som just nu diskuteras inom EU, bland annat finanskrisen och familjens rättigheter. Besöket avslutades med en sightseeing  i Parlamentet under ledning av Klas Hjort som arbetar för den moderata Europaparlamentarikern Christofer Fjellner. Efter en intressant förmiddag i Parlamentet tillbringades eftermiddagen på Kommissionen.

På den andra dagens förmiddagen fick de bosniska deltagarna träffa den bosniska EU-ambassadören Osman Topčagić, följt av en bussfärd till Nato. Där väntade tre möten varav det sista var med Ambassadör Branimir Jukic, som är Bosnien-Hercegovinas Nato-ambassadör. Gruppdeltagarna var mycket intresserade av Nato och dess aktiviteter. På hemresedagens förmiddag hann deltagarna med ett besök på Europarådet där de mötte Maria Sevdali som berättade om hur rådet fungerar, viktiga politiska frågor och hur det är att arbeta med ett roterande ordförandeskap.

Suzana Grubješić, vice partiledare för G17 plus, talar om Europeiska Unionen.

Den 20-22 januari arrangerade Jarl Hjalmarson Stiftelsen en konferens på temat ”Political branding och EU-integration” tillsammans med G17 Plus i Serbien. Platsen för konferensen var staden Nis, cirka tre timmars resa från Belgrad. Det här var den sista konferensen i en serie på tre delar.

Lördagen inleddes av Klas Hjort, som arbetar för Christofer Fjellner i Europa Parlamentet. Han berättade om hur EU fungerar, hur man får inflytande och varför EU är viktigt. På eftermiddagen gästades konferensen av Suzana Grubješić, som är vice partiledare för G17 Plus. Hon talade om EU-integration från ett Serbiskt perspektiv. (mer…)

Av allt att döma kommer Kroatien att bli EU-medlem den 1 juli 2013. Men vägen dit har kantats av problem: en trötthet (fatigue) hos på att anta fler medlemmar bland EU:s medlemmar,  gränsenkonflikt med Slovenien, en global finansiell kris med återverkningar inom EU och Kroatien, bara för att nämna några. Trots dessa hinder sa en klar majoritet av kroaterna ja till EU-medlemskap i en folkomröstning den 22 januari 2012. “Mot bakgrund av alla svårigheter är framgången ännu större”, säger Andrej Plenković, kroatiska parlamentsledamot som representerar Hrvatska demokratska zajednica (HDZ). Det var en regering under HDZ:s ledning och ungerskt ordförandeskap som framgångsrikt avslutade Kroatiens anslutningsförhandlingar i juni 2011. (mer…)

Jarl Hjalmarson Stiftelsen (JHS) arbetar genom utbildning och information till politiska partier om demokratins olika beståndsdelar – samt om integrationsarbetet i Europa. Kunskapsöverföringen omfattar både ideologi och organisation. En lärdom från tidigare biståndsarbete är att initiativ och drivkraften till demokratisering måste komma inifrån. I annat fall rinner initiativen efter en tid ut i sanden.  I denna process spelar goda exempel en viktig roll; grannländer som en befolkning kan identifiera sig med, framgång som visar på det möjliga, problem som vänts till framsteg, etc.

Representanter från Jarl Hjalmarson Stiftelsen har varit i Bosnien för att inleda arbetet med att utvärdera Stiftelsens projekt på Balkan. Hur fungerar samarbetet? Vilka effekter nås? Vad kan göras annorlunda?

Efter två dagars samtal och möten är resultatet positivt: De aktiva i partiet PDP anser att samarbetet ger dem mycket på olika plan.

Strax invid gränsen mellan Kroatien och Bosnien-Hercegovina ligger Gradiðka. Husen som kantar vägen skulle antagligen kunna ligga i vilken by som helst i Central- eller Sydeuropa. Det är kulhålen som skiljer den från andra byar. Kulhål som påminner om att detta nyligen var en krigszon. Från 1992 till 1995 härjade ett inbördeskrig mellan serber, muslimer och kroater som tog slut först med Daytonavtalet. Konflikten i Bosnien började i och med det forna Jugoslaviens sönderfall. Över 250 000 människor dödades och 1,6 miljoner var tvungna att fly från sina hem. Kriget lever fortfarande i människors minnen. Något som märks men inte syns i den serbiska delrepubliken Srpskas huvudstad Banja Luka. Här finns affärskedjor precis som i alla Europeiska större städer. Kaféerna är många, liksom påbörjade byggprojekt. (mer…)

I en rapport som publicerades den 12 oktober konstaterar EU-kommissionen “att Kroatien uppfyller de politiska kriterierna”. Man räknar med att Kroatien även klarar av de ekonomiska och andra kriterier, vilket bereder vägen för ett medlemskap från den 1 juli 2013. Samtidigt rekommenderade Kommissionen att Serbien beviljas status som kandidatland samt att Montenegro får inleda anslutningsförhandlingar.

I den årliga rapporten informerar Kommissionen om de framsteg som aspirerande EU-medlemmar gjort. I årets rapport gäller detta västra Balkan, Turkiet och Island. (mer…)

Under fredagen ordnade Hjalmarsonstiftelsen program i den egna montern på Internationella torget.

Walburga Habsburg Douglas talade först om den politiska utvecklingen på Balkan, och om den nyligen utkomna antologin “Balkan Blend”. Habsburg Douglas tecknade en ljus bild av de balkanska länderna, och betonade vikten av ett länderna, ett efter ett, närmar sig EU. (mer…)

En fredsprocess för Balkan

Läs artikeln i Svensk Tidskrift