JHS Winter School 2014 Balkan

Deltagare från Balkan under JHS Winter School 2014

Jarl Hjalmarson Stiftelsen organiserade mellan den 11 – 18 november två konferenser om ideologi för politiskt aktiva ungdomar från Moderaternas systerorganisationer i det östra grannskapet. Konferenserna ägde rum i Nynäshamn söder om Stockholm. Sessionerna grundade sig i principerna från vår bok Principer för det Fria Samhället av Dr Nigel Ashford. (mer…)

För andra gången i år arrangerade Jarl Hjalmarson Stiftelsen (JHS) en studieresa till Bryssel för ungdomar från det makedonska regeringspartiet VMRO-DPMNE. Studiebesöket som pågick 26-29 november omfattade möten på EU och NATO. Ungdomarna som till största delen bestod av studenter, var knutna till VMRO-DPMNE:s ungdomsförbund eller hade lokala förtroendeuppdrag. (mer…)

 

Så var det dags för första upplagan av Summer School. Ett tjugotal ungdomar från Albanien, Bosnien-Hercegovina, Kroatien, Kosovo, Makedonien, Serbien och Sverige samlades mellan 15 och 19 augusti i Nynäshamn, söder om Stockholm för att fördjupa sig i frågor om demokrati. Nigel Ashford, professor vid Institute for Humane Studies vid George Mason University i Washington DC, ledde konferensen. Hans bok ”Principer för det fria samhället” som är specialskriven åt Jarl Hjalmarsonstiftelsen var utgångspunkten för seminarierna. (mer…)

Unga politiker från Makedonien besökte Kommissionen i Bryssel.

Makedonien är en av de aktuella kandidaterna till ett framtida EU-medlemskap. Över 85 procent av landets befolkning stödjer medlemskap i både EU och NATO. Men innan Makedonien kan gå med i någon av organisationerna, måste den känsliga namnkonflikten med Grekland lösas.

Som en del av projektet EU-integration på Balkan bjöd Jarl Hjalmarson Stiftelsen in unga politiker från det makedonska regeringspartiet, VMRO-DPMNE, till en konferens i Bryssel, 7-10 februari 2012.

Gruppen av entusiastiska ungdomspolitiker besökte EU:s huvudsakliga institutioner som Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och Europeiska rådet. I Parlamentet träffade de Anna-Maria Corazza Bildt som beskrev sitt arbete som EU-parlamentariker. På Kommissionen fick de en introduktion till EU:s historia av experterna Willem Noë och Mark Corner.

Utvidgningen av EU var inte helt oväntat överst på deltagarnas lista över intresseområden. Makedonierna ville få besked om när de tidigast kan bli medlemmar, men av förklarliga skäl kunde de inte få annat än generella uppskattningar.

Diskussionen om medlemskap var också i fokus i samband med besöket på NATO:s högkvarter. På grund av säkerhetsskäl ser många makedonier ett NATO-medlemskap som viktigare än ett medlemskap i EU. 2008 var landet på väg in i den europeisk-nordamerikanska försvarsalliansen, men blockerades av Grekland.

”I vårt land diskuterar alla politik”, berättade en av konferensens deltagare. Det har gått 21 år sedan Makedonien blev självständigt och landet befinner sig fortfarande i en genomgripande förändringsfas. En sak är dock säker: önskan om att bli en del av Europa är högt prioriterad hos den nya generationen.

Riksdagsledamot Oskar Öholm hälsar på Nicoal Lazic från serbiska DSS. Stefan Dragojevic, DSS och ambassadör Kire Ilioski, samt Jens Ahl (JHS) ser på.

13-14 maj arrangerade Jarl Hjalmarson Stiftelsen en rundsbordskonferens för ledarskikten från Stiftelsens samarbetspartier på Balkan. Frågor som diskuterades var bland annat den fortsatta integrationen av Balkanländerna i Europa och EU samt säkerhet ur olika aspekter.

– Det ligger i sakens natur att länderna på Balkan måste själva knacka på EU:s dörr och be om att bli insläppta. EU ber aldrig någon att ansluta sig, sa Walburga Habsburg, moderat riksdagsledamot och ledamot av Hjalmarsonstiftelsens styrelse. Hon fick medhåll från deltagarna vid rundsbordskonferensen.

– EU-kommissionen är en verklig vän. Men kom ihåg att processen inför medlemskap är väldigt närgången. Det var den också för Sverige inför vårt medlemskap, förklarade Göran Lennmarker, ordförande för Hjalmarsonstiftelsen. (mer…)

80-90 procent av makedonierna är för EU- och även Nato-medlemskap, förklarade Vasko Naumovski, vice premiärminister och EU-minister i Makedoniens regering när han den 17 november talade på ett frukostmöte arrangerat av Hjalmarsonstiftelsen. Det var med anledning av EU-kommissionens årliga utvidgningspaket, som presenterades den 8 november, som Vasko Naumovski talade om de framsteg som gjorts i Makedonien. ”Sverige välkomnar medlemsförhandlingar med Makedonien”, kommenterade UD och utrikesminister Carl Bildt när EU-rapporten släpptes.

En grupp av diplomater och moderata riksdagsledamöter var inbjudna att lyssna till Vasko Naumovskis syn på EU-medlemskap. Bilden han gav var mångfasetterad. Å ena sidan gör Makedonien framsteg främst på det politiska området, å andra sidan sätter Grekland fortfarande käppar i hjulet för medlemsförhandlingar. Det gäller namnet Makedonien, som även är namnet på en provins i Grekland:

– Det är som att Ryssland skulle motsätta sig att Europa kallas Europa eftersom en stor del av Europa finns i Ryssland. Eller att Moldavien inte får heta Moldavien eftersom det finns en provins i Rumänien med samma namn, sa Vasko Naumovski. (mer…)

Under valrörelsen deltar drygt 100 av Jarl Hjalmarson Stiftelsen inbjudna gäster i Moderaternas valkampanj, och lär sig om demokratiska processer och kampanjmetoder.

Sylvia Asklöf Fortell på Blekinge Läns Tidning har träffat gäster från Makedonien och diskuterat frihet, skatter och internationell solidaritet:

I många länder i det gamla kommunistblocket bär väljarna på en djupt rotad misstänksamhet mot de styrande. Hur gör man för att få människor demokratiskt engagerade under sådana förutsättningar, undrar jag.

– Det är svårt, säger Lazar Nikolovski. – Min föräldrageneration lever fortfarande med bilden att det var materiellt bättre under kommunismen. Det vi egentligen måste göra är att vända oss till den unga generationen. De har betydligt större kontakt med omvärlden, de reser och är uppkopplade via internet. De har helt andra förutsättningar, säger Lazar.

– Vi arbetar mot korruptionen säger Panche Dameski, och vi arbetar för att få lägre skatter än de flesta andra länder. Vi kämpar också med att reformera jordbrukssektorn och locka investeringar till landet.

 

Stående ses utrikesminister Antonio Milošoski från Makedonien (till vänster) och Genc Pollo, minister för innovation och IT i Albanien.

Vägen till medlemskap och säkerhetsaspekter på Balkan var några av de frågor som diskuterades under konferensen i Stockholm. Göran Lennmarker, ordförande för riksdagens utrikesutskott men även  för Stiftelsen, var en av dem som påminde om att även om vägen kan tyckas lång till EU-medlemskap – för Balkanländerna – så var situationen en gång liknande för de baltiska staterna. Och dessa är ju i dag EU-medlemmar.

Många var de deltagare som konstaterade att Sverige är det mest ”utvidgningsvänliga” av alla EU-medlemmar. Man påpekade även att denna terdje Balkankonferens anordnad av Hjalmarsonstifterlsen är ett utmärkt tillfälle att ”bland vänner tala öppet om problem och utbyta erfarenheter”.

Deltagarna diskuterade hinder på vägen till fullt EU-medlemskap – som bilaterala tvister. Samtidigt konsterades att utvecklingen går framåt:

– Sedan vi träffades för ett drygt år sedan har vi fått visumfrihet bland annat för oss från Serbien, konstaterade en nöjd Nikola Lazic, riksdagsman från Serbien och internationell sekreterare från Demokratska Stranka Srbije (DSS).

Partier som deltog i rundabordskonferensen var: Partia Demokratike e Shqipërisë i Albanien, Partija Demokratskog Progresa samt Stranka Demokratske Akcije som båda är från Bosnien-Herzegovina, VMRO-DPMNE från Makedonien, Demokratska Stranka Srbije samt G17 Plus som båda är från Serbien.