Venezuela
I Latinamerika samarbetar Jarl Hjalmarson Stiftelsen med Unión de Partidos Latinoamericanos (UPLA). UPLA är samarbetsorganisationen för centre-rightpartier i Latinamerika och är i sin tur medlem av International Democrat Union (IDU).
Folkmängd: 28 miljoner
Yta: 912 050 km2
BNP (PPP): 374,1 miljarder dollar (uppskattning för 2011)
BNP per capita (PPP): 12 600 $ (uppskattning för 2011)
Tillväxttakt: 4,2 procent (uppskattning för 2011)
Statschef och Regeringschef: Nicolas Maduro Moros (tillförordnad)
Venezuela var det tredje land som uppstod ur ruinerna av Gran Colombia 1830, de andra var Colombia och Ecuador. Under första hälften av 1900-talet styrdes Venezuela av militärregimer som dock var förhållandevis fredliga. Sedan 1959 har landet styrts av demokratiskt valda regeringar. Landet har dock stora problem, främst politiska och sociala. Det rör sig bland annat om narkotikarelaterade oroligheter längs gränsen till Colombia, politisk splittring och oro inom militären.
Venezuela förblir starkt beroende av oljeintäkter, som står för ca 90 procent av exportintäkterna, över hälften av intäkterna i den statliga budgeten och cirka en tredjedel av BNP. Detta gör ekonomin stark men också sårbar och den behöver diversifieras. Venezuelanerna själva uppfattar att landet har en extremt gynnsam ekonomisk situation tack vare oljetillgångarna, vilket har lett till en konsumtionsvåg. Priset för detta är dock en hög inflation – uppskattad 2010 till cirka 28,2 procent.
Sedan Hugo Chávez tillträdde som president 1999 har landet polariserats. Chavéz vill tillämpa vad han kallar för ”Det 21:a århundradets socialism”. Målet är att utjämna sociala orättvisor samtidigt som globaliseringen attackeras och den regionala stabiliteten undergrävs.
Stora orosmoln över Venezuela består i dag av allt svagare demokratiska institutioner, politisk polarisering, en militär under allt större inflytande av polisen, drogrelaterat våld längs gränsen mot Colombia, ökat narkotikabruk, ett alltför stort beroende av oljeindustrin med dess prisvariationer samt oansvariga gruvprojekt som hotar både regnskog och ursprungsbefolkningen.
Beträffande mänskliga rättigheter är skyddet formellt gott. I praktiken är det dock inte fullt så väl ställt. Rättssystemet är ineffektivt och korrupt. Venezuela kommer på 138 plats av 164 i Transparency Internationals korruptionslista.
I parlamentet utgör Partido Socialista Unido de Venezuela (PSUV) en betydande del av majoriteten. Oppositionens handlingsfrihet har varit mycket begränsad.
Den samlade oppositionen bojkottade parlamentsvalet i december 2005. I samband med folkomröstningen rörande en ny konstitution i slutet av 2007, bröt dock grupperingen Podemos sitt samarbete med presidenten, vilket skapade en oppositionsröst i parlamentet.
I december 2007 röstade folket mot Chávez förslag till ny konstitution. Trots det behöll han kontroll över ekonomin, helt i enlighet med sin vision om ”det 21:a århundradets socialism”. För att vinna sympati i omvärlden finansierade Chávez stora utländska projekt – alltifrån en gasledning i London till projekt i Bolivia och Ecuador. Chavez har knutit nära band med ledarna bland annat i Kuba, Bolivia, Ecuador, Zimbabwe, Nordkorea, Syrien och Iran. Han har också hjälpt den argentinska regeringen att betala av på sina enorma skulder till den Internationella Valutafonden (IMF).
I parlamentsvalet i september 2010 gick oppositionen kraftigt framåt. De regeringstrogna fick 48,9 procent av rösterna och oppositionen 47,7 procent. På grund av valsystemet kom dock de Chaveztrogna att kontrollera en väsentlig del av platserna i parlamentet; 98 platser jämfört med oppositionens 65. I oktober 2012 omvaldes Chávez till president och fick över 55 procent av rösterna mot utmanaren Henrique Capriles 45 procent. Efter Chávez död hölls nyval till presidentposten i april 2013 där den tillförordnade presidenten Maduro mötte Capriles. Valresultatet blev mycket jämnt och oppositionen har krävt omräkning.
Jarl Hjalmarson stiftelsen samarbetar med det kristdemokratiska oppositionspartiet Proyecto Venezuela.
I maj 2008 bildades Unión de Naciones Suramericanas (Unasur) de sydamerikanska nationernas union. Den nya unionen, med sina tolv medlemsländer, är grundad med EU som förebild men är än så länge mest symbolisk.
Ett uttalat mål för Hjalmarsonstiftelsen i Latinamerika är att utbilda kvinnliga beslutsfattare och ungdomspolitiker. Under 2012 hölls ett antal utbildningar på temat ”Empoderamiento de Mujeres” med deltagare från flera latinamerikanska länder. I samband med dessa konferenser anordnades ungdomskonferens på temat ”Principles for a Free Society” (en skrift utgiven av JHS).
Print 
PDF
