Ukraina

Folkmängd: 44,3 miljoner
Yta: 603 550 km2
BNP (PPP): 334,2 miljarder dollar (uppskattning för 2015)
BNP per capita (PPP): 8 000 $ (uppskattning för 2015)
Tillväxttakt: – 11 procent (uppskattning för 2015)
Statschef: Petro Poroshenko
Regeringschef: Arseniy Yatsenyuk

Eugenia Tymoshenko, dotter till den fängslade f.d. premiärministern och Walburga Habsburg Douglas, ledamot av JHS styrelse, på ett seminarium i Stockholm anordnat av JHS i September 2012

Eugenia Tymoshenko, dotter till den tidigare fängslade f.d. premiärministern och Walburga Habsburg Douglas, ledamot av JHS styrelse, på ett seminarium i Stockholm anordnat av JHS i September 2012

Den tidigare president Viktor Janukovytj ämbetstid kännetecknades av att de demokratiska strukturerna i Ukraina demonterades och att landet fördes mot ett allt mer totalitärt styre. Politiska fångar och attacker mot den politiska oppositionen tillhörde den ukrainska vardagen, parlamentet blev allt mer osjälvständigt och mediecensuren var omfattande.

När president Janukovytj beslutade att skjuta upp undertecknandet av associationsavtalet med EU och istället närma sig den ryskledda Eurasiska ekonomiska unionen fick den ukrainska befolkningen nog. Den 21 november 2013 inleddes fredliga protester till förmån för fördjupad ukrainsk EU-integration. Endast några dagar senare slog den ukrainska regimen tillbaka med våld.

Protesterna, som gick under namnet Euromaidan, fortsatte till slutet av februari 2014. I början av februari kom en vändpunkt då tillräckligt många ledamöter i parlamentet från presidentens Regionernas parti hade hoppat av eller flytt så att oppositionen kunde bilda en majoritet. Den 22 februari flydde president Janukovytj efter att parlamentet beslutat att ställa honom inför riksrätt och frånta honom hans ämbete.

Riksrättsbeslutet grundade sig på maktmissbruk och en anledning till detta var att Janukovytj beordrat att de fredliga protesterna skulle bemötas med våld. Polisens våldsanvändning resulterade i att flera protesterande aktivister såg möjligheten att i sin tur ta till tillgängliga vapen och våldsamheterna eskalerade därmed. Slutnotan blev närmare hundra döda och flera hundra skadade på båda sidor. Oppositionen led de största förlusterna.

Efter Janukovytj flykt inledde separatiströrelser understödda av Ryssland att försöka ta kontroll över strategiska positioner. Dessa övertaganden inleddes på Krimhalvön, där Putin sedermera erkände att rysk trupp varit inblandad, och spreds därefter till Donetsk samt Luhansk oblast i östra Ukraina.

Efter att separatisterna tagit kontroll över Krimhalvön hölls den 16 mars 2014 en hårt kritiserad folkomröstning om huruvida området skulle ansöka om att bli ett federalt subjekt i Ryssland eller om det skulle förbli en del av Ukraina. De officiella resultaten, som också kritiserats av internationella bedömare, visade på att en överväldigande majoritet, över nittio procent av de röstande, ville ansöka om att upptas av den Ryska federationen. Separatistparlamentet ansökte den 17 mars om detta och det beviljades omgående av Ryssland.

I de östra delarna av Ukraina, Donetsk och Luhansk oblast, pågick fortfarande regelrätt krig i december 2014, trots det så kallade Minskprotokollet som undertecknades av parterna under överinseende av Organisationen för Säkerhet och Samarbete i Europa (OSSE), den 5 september, och som syftade till att skapa vapenvila. Ryssland har konsekvent förnekat inblandning i stridigheterna men det rapporteras om att såväl rysk trupp som krigsmateriel finns på ukrainskt territorium. I juli tog stridigheterna nya proportioner när ryska separatister sköt ner Malaysian Air MH17 på väg från Amsterdam, en händelse som hårt kritiserats av omvärlden och som ännu inte är till fullo utredd.

Den 25 maj 2014 hölls presidentval. På grund av stridigheterna i framförallt de östra delarna av landet blev kampanjen kort. Även om det inte gick att organisera val i stora delar av de ockuperade områdena så var genomförandet enligt de internationella observatörerna transparent och till stor del enligt internationell standard. Överlägsen vinnare var Petro Porosjenko med drygt 54 procent av rösterna.

Presidentvalet följdes av parlamentsval den 26 oktober 2014. Enligt de internationella observatörerna gick valet lugnt tillväga, även om vallokalerna i Donetsk och Luhansk oblast samt på Krimhalvön inte heller denna gång kunde öppna. OSSE skriver i sin rapport att valet var transparent och genomfördes till stora delar i god ordning, även om det finns ett antal punkter som behöver förbättras.

I slutet av november 2014 bildades en fempartiregering av Petro Poroshenko Bloc, Popular Front, Samopomich, Radical Party och Batkivshchyna. De presenterade en omfattande reformagenda avseende bland annat säkerhet och försvar, konstitutionell reform och ekonomisk reform. Arseniy Yatsenyuk omvaldes till premiärminister.

Regeringen har, utöver krigstillståndet i östra delen av landet, att ta itu med en tilltagande ekonomisk kris som enligt internationella bedömare riskerar att bli omfattande om inga åtgärder företas. Anders Åslund förespråkar ytterligare ekonomiska reformer och menar att den reformagenda som presenterats av den nya koalitionsregeringen inte är tillräcklig. Åslund menar att Ukraina befinner sig i sin största nationella och ekonomiska kris sedan självständigheten och måste agera därefter.

Läs artiklar och  andra texter om Ukraina