Ukraina
På mindre än ett år har Ukrainas nuvarande president Viktor Janukovitj lyckats demontera de demokratiska strukturerna och föra landet mot ett allt mer totalitärt styre. Ändras inte färdriktningen så kommer Ukraina – ett land som under ledning av dåvarande presidenten Viktor Jusjtjenko var på väg att bli ett demokratiskt och fritt samhälle – snart att rankas ”icke fritt” av Freedom House.
Folkmängd: 45,15 miljoner
Yta: 603 550 km2
BNP (PPP): 306,3 miljarder dollar (uppskattning för 2010)
BNP per capita (PPP): 6 700 $ (uppskattning för 2010)
Tillväxttakt: 4,3 procent (uppskattning för 2010)
Statschef: Viktor Yanukovych
Regeringschef: Mykola Azarov
Politiska fångar tillhör i dag vardagen och gjorde det även under tidigare presidenten Leonid Kutjma. På Kutjmas tid rörde det sig om medlemmar i UNA-UNSO (Ukrainska nationalförsamlingen – Ukrainska folkets självförsvar) som fängslats för sin påstådda inblandning i politiska oroligheter i mars 2001. I dag handlar det bland annat om att riksåklagaren öppnat ett nytt mål mot tidigare premiärministern Julia Tymosjenko. Hon anklagas för att under finanskrisen ha använt skattepengar på ett felaktigt sätt. Anklagelser mot Julia Tymosjenko är sannolikt utan grund.
Julia Tymosjenko sitter sedan länge i husarrest och hotas av fängelsestraff i enligthet med anklagelser i den rättegång som just nu pågår. Förföljelsen av Tymosjenko syftar med största sannolikhet till att undanröja henne från den politiska scenen inför parlamentsvalen i september 2012 och presidentvalet i januari 2015.
Attacken på Tymosjenko och hennes politiska block Batkivsjtjyna (Fosterlandet), är politiskt motiverad och röjer även presidentens personliga hämndbegär: Han har exempelvis erkänt att han regelbundet träffa alla oppositionsledare – utom Tymosjenko!
Under ledning av både Kutjma och Janukovitj, har Säkerhetspolisen (SBU), inrikesministeriet (MVS) och skattepolisen använts i kampen mot den politiska oppositionen och oberoende medier. Banden mellan dessa och dagens politiska ledning är ingen hemlighet: premiärminister Nikolaj Azarov var tidigare chef för skattemyndighetens polis (1996-2002). Och SBU använder auktoritära metoder mot akademiker, icke-statliga organisationer, politiker samt journalister.
Sedan Janukovitj kom till makten har regimen systematiskt demonterat demokratin. Tidigare i år attackerades och misshandlades Serhiy Rubasjenko, redaktör för tidningen Nezavisimiy Kurier, av två okända angripare. Det hela skedde på kvällen den 2 februari. Serhiy Rubasjenko fick skallskador och måste vårdas på intensiven.
Den 16 december 2010 sattes den sista spiken i kistan för parlamentarismen när ledamöter i Ukrainas parlament drabbade samman vilket ledde till att två i oppositionen tvingades uppsöka sjukhus och dussintals inblandade fick skärsår och blåmärken. Bråket ägde rum i samband med att anhängare från presidentens parti försökte stoppa sina politiska motståndare från att nå omröstningsknapparna i kammaren.
Som ett resultat av Janukovitjs hämndbegär har Högsta domstolen kommit att marginaliseras. Anledningen är att hans seger i andra valomgången i december 2004 ogiltigförklarades av domstolen. I en intervju med BBC i februari 2011 upprepade Janukovitj att Högsta domstolen bröt mot konstitutionen när den ogiltigförklarade hans seger och att han hade vunnit i ett “fritt val”.
Domstolsväsendet är i dag i dåligt skick. Högsta domstolen chefsdomare Vasyl Onopenko berättade nyligen för Kyiv Post att “domstolar som rättsskipande instanser liksom domare har förlorat sin självständighet. Detta är ett direkt hot mot skyddet av mänskliga rättigheter.”
Högsta domstolen har fråntagits sina befogenheter att garantera en enhetlig rättspraxis och lika tillämpning av lagar i samtliga domstolar. Lägre domstolar har tillerkänts makt på Högsta domstolens bekostnad. Numera behövs en begäran från fem domare i lägre domstolar för att Högsta domstolen överhuvudtaget ska kunna ta upp ett fall till granskning. Tillåts Högsta domstolen inte att ta upp ett visst fall så har de inblandade inte något annat val än att överklagande till Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna.
Vasyl Onopenko har utsatts för påtryckningar bland annat i samband med att hans svärson Jevhen Korniytjuk, tidigare biträdande justitieminister, greps av polisen för “missbruk av myndighetsutövande”. Senare anklagades Iryna Onopenko, som är Vasyl Onopenko yngre dotter, för bedrägeri. Jevhen Korniytjuk släpptes och brottmålet mot Iryna Onopenko lades på hyllan först efter att Vasyl Onopenko träffat president Janukovitj. Detta om något ger en tydligt bild av att den politiska ledningen har kontroll över rättsväsendet.
Under Janukovitj första år i ämbetet protesterade bland andra journalister, akademiker, studenter och affärsmän mot hans politik. I november 2010 deltog cirka 50.000 personer från hela Ukraina i en demonstration arrangerad av en grupp företagare. Man protesterade mot Viktor Janukovitjs förslag att ändra skattesystemet i ett försök att minska landets budgetunderskott. De protesterande konstaterade att den nya skattelagstiftningen skulle drabba miljontals låginkomsttagare och småföretagare – från gatuförsäljare till frilansande taxichaufförer. Många av dessa har hittills kunnat dra nytta av och överlevt tack vare skattelättnader för småföretag. Den ukrainska regimen hoppas att Bryssel inte ska uppmärksamma stegen i riktning mot diktatur och att Ukrainas befolkning ändå kommer att beviljas visumfrihet, ett associeringsavtal och ett frihandelsavtal med EU.
I dagläget är demokratin på tillbakagång på framför allt fem områden: politiskt förtryck, parlamentets självständighet, censur av media, användande av säkerhetspolis, och kvaliteten på val. Om utvecklingen fortsätter i denna riktning kommer Ukraina – ett land som efter den orangea revolutionen var på väg mot demokratiska reformer och ett fritt samhälle – snart att rankas som “icke fritt” av Freedom House (www. freedomhouse.org).
