Projekt i Turkiet

Turkiet blev medlem i Europarådet 1949 och NATO 1952 samt ansökte till EEC 1963. Ansökningen bifölls inte men avvisades inte heller och ett associeringsavtal slöts. 1987 ansökte Turkiet om fullt medlemskap i EG. Även då intog EG en ambivalent hållning och landet integrerades i EG:s tullunion 1995.

Konferens med tankesmedjan ALT i Ankara, februari 2012

Folkmängd: 81,6 miljoner
Yta: 783 562 km2
BNP (PPP): 1 167 miljarder dollar (uppskattning för 2013)
BNP per capita (PPP): 15 300 dollar (uppskattning för 2013)
Tillväxttakt: 3,8 procent (uppskattning för 2013)
Statschef: Recep Tayyip Erdogan
Regeringschef: Ahmet Davutoglu

Den turkiska samhällsdebatten har varit starkt fokuserad på förhandlingarna med EU om medlemskap och reformprocessen under EU-anpassningen. Cypernfrågan och opinionsfriheternas ställning har skapat problem i relationerna med omvärlden. Regeringen har fått svårare att hålla uppe takten i reformprocessen. I de kurdiska delarna har spänningen åter ökat.

Behovet av en kontinuerlig och konstruktiv dialog med de turkiska partierna är stort. Upphör dialogen västerut är risken stor att landet sluter sig och/eller närmar sig de auktoritära, regimerna i närområdet. En framgångsrik turkisk integration i Europa och den åtföljande reformpolitiken kan tjäna som modell för andra.

Jarl Hjalmarson Stiftelsen har under flera år samarbetat med Association for Liberal Thinking, ALT som är en liberal tankesmedja med inriktning mot Turkiets modernisering. Samarbetet med ALT har bestått av regelbundna ideologikonferenser runt om i Turkiet, utifrån Nigel Ashfords bok Principles for a Free Society.

Utvecklingen i demokratisk riktning är inte ohotad. Försöken att lätta upp Turkiets strikta sekulära lagar genom att tillåta kvinnor bära slöja på universitet har av oppositionen setts som en islamisering. Våren 2008 försökte riksåklagaren förmå författningsdomstolen att olagligförklara regeringspartiet. Rättsprocessen, som av utomstående karaktäriseras som ett försök till juridisk statskupp, resulterade i att hälften av partiets partistöd drogs in. Perioden mellan presidentvalet 2007, under rättsprocessen och fram till den frikännande domen sommaren 2008, innebar att AK Partiet fokuserade på inrikespolitiska frågor, varför åtskilliga utrikespolitiska spörsmål som frågan om EU hamnade i bakgrunden.

Relationerna mellan EU och Turkiet är dock fortsatt problematiska. Cypern blockerar möjligheten att inleda medlemskapsförhandlingar på vissa områden och såväl Frankrike som Tyskland visar stor skepticism gentemot ett framtida turkiskt medlemskap. Den turkiska regeringens minskade respekt för mänskliga fri- och rättigheter är en anledning till att EU ställt sig avvaktande, samtidigt menar bedömare att man endast kan ta itu med dessa problem genom att öppna förhandlingskapitlen om bland annat fundamentala rättigheter.

EU Kommissionen konstaterar, i sin framstegsrapport från 2014, att Turkiet spelar en viktig regional och utrikespolitisk roll, inte minst när det gäller hanteringen av alla flyktingar från Syrien. Samtidigt har Turkiet hittills varit ovilliga att ta tydlig ställning när det gäller IS och fredsförhandlingarna med kurderna i östra delen av landet tycks ha strandat. Att Ryssland samtidigt trycker på för att försöka få ett samförståndsavtal om byggnationen av en ny gaspipe-line har dock fått EU att agera. I början av december 2014, strax efter att Putin varit på besök, genomfördes ett besök i Ankara lett av EU:s höga representant för utrikesfrågor, med syfte att förbättra relationerna.

Kvinnor är generellt underrepresenterade i det politiska livet. Det finns ofta ett uttalat eller outtalat motstånd mot kvinnliga aktiva. Det finns också organisatoriska strukturer som gör det svårare för kvinnor att göra sina röster hörda. Såväl tradition som religiösa och kulturella faktorer i samhället gör att kvinnligt deltagande i politiken försvåras. Liknande problem finns när det gäller ungdomars deltagande.
Intressant läsning:

  • Sahin Alpay skriver i Today’s Zaman om premiärminister Erdogans ideologiska position

Läs artikeln från den 14 april 2013

  • Mustafa Akyol skriver i Al Monitor om arbetet med att ta fram en ny konstitution och att AKP kan komma att presentera ett eget förslag

Läs artikeln från den 31 januari 2013

  • EU välkomnar Turkiets beslut att tillåta andra språk än turkiska i landets domstolar

Läs artikeln från den 29 januari 2013

  • Utrikesminister Carl Bildt skriver om det kommande politiska året i Turkiet på sin blogg

Läs blogginlägget från den 6 januari 2013

  • President Abdullah Gül uppmanar parlamentet att fokusera på EU-processen och arbetet med en ny konstitution under sitt öppningstal den 1 oktober

Läs artikeln från den 1 oktober 2012

  • Taner Akcam skriver i New York Times om Turkiets roll i Mellanöstern samt behovet av att erkänna sin egen historia

Läs artikeln från den 19 juli 2012

  • Michael J. Koplow och Steven A. Cook skriver i Foreign Affairs om AKP:s maktutövande

Läs artikeln från den 27 juni 2012

  • Sahin Alpay skriver i Today’s Zaman om AKP och det aktuella politiska läget i Turkiet

Läs kolumnen från den 3 juni 2012

  • Ishan Yilmaz skriver i Today’s Zaman om AKP:s ideologiska bakgrund och dess utveckling

Läs kolumnen från den 1 juni 2012

  • Sahin Alpay skriver i Today’s Zaman om Turkiet och EU

Läs kolumnen från den 29 april 2012

  • Mustafa Akyol skriver i Hürriyet Daily News om Gülen-rörelsen

Läs kolumnen från den 28 april 2012

  • Mustafa Akyol skriver i Hürriyet Daily News om Atatürk och bilden av honom i dag

Läs kolumnen från den 21 april 2012

  • Firat Ceweri, författare och förläggare, skriver i Dagens Nyheter om ”När Paul Auster nobbade Turkiet”

Läs artikeln från den 10 februari 2012

  • Hans Wallmark, riksdagsledamot för moderaterna, bloggar om Jarl Hjalmarson Stiftelsens konferens om författningsfrågor i Ankara

Läs blogginlägget från den 10 februari 2012