Projekt i Turkiet


Turkiet blev medlem i Europarådet 1949 och NATO 1952 samt ansökte till EEC 1963. Ansökningen bifölls inte men avvisades inte heller och ett associeringsavtal slöts. 1987 ansökte Turkiet om fullt medlemskap i EG. Även då intog EG en ambivalent hållning och landet integrerades i EG:s tullunion 1995.
Folkmängd: 78,8 miljoner
Yta: 783 562 km2
BNP (PPP): 958,3 miljarder dollar (uppskattning för 2010)
BNP per capita (PPP): 12 300 $ (uppskattning för 2010)
Tillväxttakt: 7,3 procent (uppskattning för 2010)
Statschef: Abdullah Gül
Regeringschef: Recep Tayyip Erdogan
Den turkiska samhällsdebatten har varit starkt fokuserad på förhandlingarna med EU om medlemskap och reformprocessen under EU-anpassningen. Cypernfrågan och opinionsfriheternas ställning har skapat problem i relationerna med omvärlden. Regeringen har fått svårare att hålla uppe takten i reformprocessen. I de kurdiska delarna har spänningen åter ökat.
Behovet av en kontinuerlig och konstruktiv dialog med de turkiska partierna är stort. Upphör dialogen västerut är risken stor att landet sluter sig och/eller närmar sig de auktoritära, regimerna i närområdet. En framgångsrik turkisk integration i Europa och den åtföljande reformpolitiken kan tjäna som modell för andra.
Jarl Hjalmarson Stiftelsen har sedan flera år ett samarbete med Justice and Development Party/Adalet ve Kalkýnma Partisi (AK-partiet) – det konservativa och demokratiska parti med rötterna i islam, som sedan 2002 har regeringsmakten. Stiftelsen samarbetar också med Association for Liberal Thinking, ALT som är en liberal tankesmedja med inriktning mot Turkiets modernisering. Samarbetet med ALT består av regelbundna ideologikonferenser runt om i Turkiet, utifrån Nigel Ashfords bok Principles for a Free Society.
Utvecklingen i demokratisk riktning är inte ohotad. Försöken att lätta upp Turkiets strikta sekulära lagar genom att tillåta kvinnor bära slöja på universitet har av oppositionen setts som en islamisering. Våren 2008 försökte riksåklagaren förmå författningsdomstolen att olagligförklara regeringspartiet. Rättsprocessen, som av utomstående karaktäriseras som ett försök till juridisk statskupp, resulterade i att hälften av partiets partistöd drogs in. Perioden mellan presidentvalet 2007, under rättsprocessen och fram till den frikännande domen sommaren 2008, innebar att AK Party fokuserade på inrikespolitiska frågor, varför åtskilliga utrikespolitiska spörsmål som frågan om EU hamnade i bakgrunden. Dessa frågor kommer nu att aktualiseras igen.
Kvinnor är generellt underrepresenterade i det politiska livet. Det finns ofta ett uttalat eller outtalat motstånd mot kvinnliga aktiva. Det finns också organisatoriska strukturer som gör det svårare för kvinnor att göra sina röster hörda. Såväl tradition som religiösa och kulturella faktorer i samhället gör att kvinnligt deltagande i politiken försvåras. Liknande problem finns när det gäller ungdomars deltagande.
Syftet med Jarl Hjalmarson Stiftelsens projekt i Turkiet är att fördjupa dialogen med centre-right partierna och bidra med kunskapsöverföring i den reformprocess som pågår i anslutning till förhandlingarna om medlemskap i EU. Projekt har två övergripande mål: Att skapa ett forum för diskussion och dialog på hög nivå inom den turkiska centre-right rörelsen samt att stärka samarbetspartierna på ett allomfattande sätt. I projekt ingår en särskild satsning på aktiviteter som riktar sig till kvinnor och ungdomar.
Intressant läsning:
- Firat Ceweri, författare och förläggare, skriver i Dagens Nyheter om ”När Paul Auster nobbade Turkiet”
Läs artikeln från den 10 februari 2012
- Hans Wallmark, riksdagsledamot för moderaterna, bloggar om Jarl Hjalmarson Stiftelsens konferens om författningsfrågor i Ankara.
Läs blogginlägget från den 10 februari 2012
- Mustafa Akyol skriver om Turkiets och AKP:s ideologiska utveckling och utmaningar i Hürriyet Daily News
Läs kolumnen från den 1 februari 2012
- Mustafa Akyol skriver om Turkiets rättsväsende i Hürriyet Daily News.
Läs kolumnen från 24 januari 2012
- Mustafa Akyol, Hürriyet Daily News, writes that ”the risk for Turkey is illiberal democracy”
Läs artikeln från 14 januari 2012
- Şahin Alpay, Todays Zaman, asks why the AKP Party has been so slow to dismantle Kemalist laws and infrastructures.
Läs krönikan från 22 januari 2012
- Nicole Pope, Todays Zaman, writes a column about ”A Turkish puzzle”, claiming that ”until not so long ago, a clear democratization trend could be observed in Turkey”.
Läs Nicole Popes krönika från 23 januari 2012
- Patrick Cockburn, The Independent: ”Is Turkey’s economic miracle about to fade away?” Cockburn is asking if Turkey is to become ”a victim of overconfidence”.
Läs Patrick Cockburns artikel från 22 januari 2012
- Yavus Baydar, Todays Zaman, is asking if Turkey is coming closer ”Towards the final confrontation”. He writes that ”we are now closer to witnessing various attempts to reverse all the reform processes with new tricks.”
Läs Yavus Baydars artikel från 22 januari 2012
- Mustafa Akyol: ”Muslims need liberalism, not just democracy”
Läs Mustafa Akyols artikel från 17 december 2011
- Recension i Financial Times av Mustafa Akyols bok
Läs David Gardners recension från 17 december 2011
- Carl Bildt m.fl: ”The EU and Turkey: steering a safer path through the storms”
Läs debattartikeln, signerad av elva europeiska utrikesministrar, från 1 december 2011
- Dan Bilefsky: ”For Turkey, Lure of Tie to Europe Is Fading”
Läs artikeln om det minskade stödet för EU-medlemskap i Turkiet från 4 december 2011


