Serbien
Efter upplösningen av Jugoslavien bildade Serbien och Montenegro en konfederation. 1999 fördrev serbiska paramilitära styrkor en stor grupp etniska albaner från Kosovo vilket ledde till ett internationellt ingripande där Natostyrkor bombade mål i Serbien och fredsbevarande styrkor stationerades i landet.
Folkmängd: 7,3 miljoner
Yta: 77 474 km2
BNP (PPP): 80,49 miljarder dollar (uppskattning för 2010)
BNP per capita (PPP): 11 000 $ (uppskattning för 2010)
Tillväxttakt: 1,7 procent (uppskattning för 2009)
President i Serbien: Boris Tadic
Regeringschef i Serbien: Mirko Cvetkovic
Efter att en folkomröstning i maj år 2006 utropade sig Montenegro som en oberoende stat. Det samma gjorde Kosovo i juni 2008. Reaktionerna från omvärlden har varit blandade. En majoritet av världens länder har inte erkänt Kosovo som en självständig stat, däribland Ryssland och Serbien. USA och hälften av Europas länder har dock erkänt Kosovos statsbildning.
I Serbien finns övrigt att önska vad gäller respekten för och kunskapen om grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Framförallt gäller detta rättsväsendet, polis och militär. Tortyr är förbjudet i lag. Rättsäkerheten är förhållandevis låg men situationen förbättras successivt. Serbiens ekonomiska situation är problemfylld.
Under 2005 inledde EU förhandlingar om medlemskap med Serbien, som dock avbröts då Serbien inte lyckades fånga de av Haagtribunalen eftersökta Ratko Mladic och Radovan Karadzic. Att Radovan Karadzic tillfångatogs 2008 och Ratko Mladic i februari 2011 banade väg i förhandlingarna med EU så att Serbien under 2012 kom att beviljas status som kandidatland.
I Serbien har Hjalmarsonstiftelsen två samarbetsparter, Democratic Party of Serbia (DSS)/ Demokratska Stranka Srbije och G17Plus. DSS leds av den förre presidenten och premiärministern Vojislav Kostunica. Partiet bildades 1992 och har varit en av de drivande krafterna i landets demokratiseringsprocess.
Sedan nyvalet 2008, i samband med Kosovos självständighetsförklaring, är partiet i opposition. G17+ är ett litet liberalkonservativt parti som bildades 2002 av en grupp forskare. Sedan nyvalet 2008 ingår G17+ i den regerande valkoalitionen For a European Serbia som leds av Democratic Party (DS)/ Demokratska Stranka.
Stiftelsen är i huvudsak involverad i tre typer av projekt. För det första gäller det demokratiska partistrukturer. Stiftelsen utbildar i policy- och organisationsutveckling. Råd ges i ett antal organisatoriska frågor såväl på nationell som på regional och lokal nivå.
En viktig del i detta program är att stärka kvinnor och ungdomars ställning inom de befintliga partistrukturerna. Dessa har svårt att nå högt upp i partihierarkin och behöver utbildning i hur de kan stärka sin ställning.
Det andra delprojektet handlar om vikten av att Serbien strävar mot ett medlemskap i EU. Länderna på Balkan har mycket att lära av varandra i denna process och det är därför viktigt att diskutera problem och möjliga lösningar över nationsgränserna.
Det tredje delprojektet handlar om minoriteter. En viktig del i stabiliseringen i regionen är att skapa en fungerande relation mellan majoritets- och minoritetsbefolkningar. Det råder fortfarande en stor misstro mellan de olika folkgrupperna och detta leder till onödiga spänningar inom och mellan länderna på Balkan.
