Ryssland
Efter de ryska tsarernas envälde kom bolsjevikerna till makten genom en revolution år 1917. Åren därefter utkämpades ett inbördeskrig mellan kommunisternas röda armé och de tsartrognas vita armé. Kommunisterna avgick med seger och efter Lenins död 1924 tog Josef Stalin över. Med diktatorisk makt industrialiserade han Sovjetunionen.
Folkmängd: 138,74 miljoner
Yta: 17 098 242 km2
BNP (PPP): 2 229 miljarder dollar (uppskattning för 2010)
BNP per capita (PPP): 15 900 $ (uppskattning för 2010)
Tillväxttakt: 3,8 procent (uppskattning för 2010)
Statschef: Dmitrij Medvedev
Regeringschef: Vladimir Putin
Gorbatjov inledde under 1980-talet försök att omdana landets ekonomi och politik. Efter honom tog Boris Jeltsin över. I december 1991 upplöstes Sovjetunionen officiellt. År 2000 blev Vladimir Putin Rysslands president.
I Ryssland har det hållits allmänna val till parlamentets underhus, statsduman fem gånger mellan 1993 och 2007 och presidentval fyra gånger till och med 2008. Val hålls också till regionala lagstiftande församlingar i de 89 republikerna och regionerna, samt lokala val till borgmästare etc. Även om de ryska valen enligt internationella observatörer formellt sett varit tillfredsställande och fria från fusk i större omfattning så har en hel del kritik riktats mot valkampanjerna. Det har förekommit bland annat vinklad medierapportering i främst den så gott som helt statskontrollerade tv:n samt åtgärder i syfte att otillbörligt påverka valutgången i lokala och regionala val.
Rysslands förre president och nuvarande premiärminister, Vladimir Putin, har stärkt centralmakten på bekostnad av de regionala och lokala myndigheterna och stärkt presidentens makt i förhållande till övriga federala myndigheter. Vidare domineras statsduman av det presidenttrogna partiet Enade Ryssland, som har egen konstitutionell majoritet (64 procent).
Det ryska partiväsendet är svagt. 2005 skärptes dessutom kraven på partierna så att det idag krävs fler medlemmar och bättre representation av lokalavdelningar. 2007 höjdes därtill spärren för inval i statsduman från fem till sju procent, samtidigt som systemet – tidigare valdes hälften av ledamöterna på partilistor och hälften i enmansvalkretsar – blivit ett renodlat partival. Dessa förändringar stärker bilden av en opposition som är både splittrad och oförmögen att utmana det alltmer auktoritära styret.
Situationen vad gäller mänskliga rättigheter i Ryssland är problematisk, även om den är bättre än under sovjettiden.
Jarl Hjalmarson Stiftelsen har under lång tid samarbetat med det demokratiska och marknadsekonomiska Union of Right Forces (SPS) och framför allt med att stärka partiets lokalorganisationer och dessas förmåga att rekrytera och engagera ungdomar. Vid en partisammanslagning i slutet av 2008 upphörde SPS att existera på nationell nivå och Stiftelsens verksamhet är i landet är sedan dess vilande. JHS följer dock löpande utvecklingen i Ryssland och söker identifiera vägar att stödja den demokratiska oppositionen i landet.
