Moldavien
Moldavien blev självständigt i samband med Sovjetunionens sammanbrott 1991. Landet är ett av Europas fattigaste. Jarl Hjalmarson Stiftelsen inledde samarbete med Partidul Liberal Democrat Din Moldova (Liberaldemokratiska partiet i Moldavien) 2011.
Folkmängd: 4,3 miljoner
Yta: 33.851 km2
BNP (PPP): 5,81 miljarder dollar (uppskattning för 2010)
BNP per capita (PPP): 2.500 $ (uppskattning för 2010)
Tillväxttakt: 6,9% (uppskattning för 2010)
Statschef: Tillförordnad president Mihai Ghimpu
Regeringschef: Vladimir Filat
Moldavien blev självständigt i samband med Sovjetunionens sammanbrott 1991. Landets första år efter självständigheten präglades av ekonomisk instabilitet, de tre första åren hade landet en genomsnittlig inflation på 475 procent. Under de första åren efter självständigheten genomfördes endast begränsade reformer, detta i kombination med den höga inflationstakt och avsaktandet av utländska investeringar i landet medförde att Moldavien kom att utvecklas till ett av Europas fattigaste länder.
2001 blev Moldavien det första Sovjetlandet att välja en kommunistisk ledare, Vladimir Voronin, som president. Voronin ledde landet fram till 2009 då han avgick efter att ha förlorat valet till oppositionskoalitionen Allians för Europeisk Integration, där vårt samarbetsparti, det Liberaldemokratiska partiet i Moldavien, ingår.
Samtidigt som Moldavien har bibehållit en någorlunda fungerande demokrati är det parlamentariska systemet instabilt. För att välja en president krävs kvalificerad majoritet, något som lett till upprepade nyval. Under 2009 och 2010 har tre allmänna val samt fyra omröstningar i parlamentet misslyckats med att utse en ny president. Det senaste valet hölls i slutet av november , där Allians för Europeisk Integration vann ytterligare en seger men misslyckades med att få de 61 (av 101) mandat som krävts för att välja en president.
Jarl Hjalmarson Stiftelsen inledde samarbete med Partidul Liberal Democrat Din Moldova (Liberaldemokratiska partiet i Moldavien) 2011.
