Makedonien
Makedonien var den fattigaste delrepubliken i Titos Jugoslavien. Makedonier är ett sydslaviskt folk nära besläktat med serber och bulgarer. Mellan en fjärdedel och en tredjedel av befolkningen i Makedonien är etniska albaner, något som orsakat stora spänningar i landet.
Folkmängd: 2,1 miljoner
Yta: 25 713 km2
BNP (PPP): 19,46 miljarder dollar (uppskattning för 2010)
BNP per capita (PPP): 9 400 $ (uppskattning för 2010)
Tillväxttakt: 1,3 procent (uppskattning för 2010)
Statschef: Gjorge Ivanov
Regeringschef: Nikola Gruevski (VMRO-DPMNE)
Makedonien ansökte om EU-medlemskap 2004 och fick kandidatstatus 2005. Efter parlamentsvalen 2006 och 2008 styrs Makedonien av en partikoalition ledd av Internal Macedonian Revolutionary Organization – Democratic Party for Macedonian National Unity/ Vnatrešna Makedonska Revolucionerna Organizacija – Demokratska Partija za Makedonsko Nacionalno Edinstvo (VMRO-DPMNE).
Parlamentsvalet 2006 samt 2008 vanns av Jarl Hjalmarson Stiftelsens samarbetsparti VMRO-DPMNE – som Stiftelsen samarbetar med sedan 2007. Partiledare Nikola Gruevski bildar regering tillsammans med Democratic Party of Albanians och några mindre partier. Regeringen driver en tydlig reformagenda och är framgångsrik i detta arbete. Regeringens agenda omfattar kamp mot korruption och organiserad brottslighet samt att förbättra landets ekonomi och skapa nya jobb. Samtidigt sker ett arbete för att anpassa landet till medlemskap i EU och NATO.
Efter självständigheten har en konflikt uppstått mellan Makedonien och Grekland. Det gäller landets namn och nationalsymboler, som av den grekiska staten betecknas som otillbörliga och expansionistiska då de har hellenskt ursprung. En kompromiss, där Makedonien accepterade att byta flagga samt att internationellt omnämnas FYROM (Former Yugoslav Republic of Macedonia) genomfördes. Även efter att Makedonien gjort dessa eftergifter valde Grekland 2008 att blockerade Makedoniens försök att gå med i NATO.
JHS projekt i Makedonien syftar till att stärka kvinnors och ungdomars ställning inom de befintliga partistrukturerna. Dessa grupper har svårt att nå högt upp i partihierarkierna. Hjalmarsonstiftelsen bedriver också projekt/utbildning som handlar om Europa och vikten av att Makedonien i sin verksamhet strävar mot ett medlemskap i EU. Länderna på Balkan har mycket att lära av varandra i denna process. Stiftelsen stödjer därför samarbetspartierna bland annat genom att diskutera problem och möjliga lösningar över nationsgränser.
