Kroatien
Kroatien är det land som utvecklingsmässigt nått längst av länderna på Balkan. Redan 2003 ansökte landet om medlemskap i EU. Men en långvarig dispyt mellan EU och Kroatien som gällde general Ante Gotovina, eftersökt för krigsförbrytelser, har försenat förhandlingsstarten.
Folkmängd: 4,5 miljoner
Yta: 56 594 km2
BNP (PPP): 78,52 miljarder dollar (uppskattning för 2010)
BNP per capita (PPP): 17 500 $ (uppskattning för 2010)
Tillväxttakt: -1,4 procent (uppskattning för 2010)
Statschef: Ivo Josipović
Regeringschef: Zoran Milanovic´ (SDP)
I och med att Gotovina greps 2005 har möjligheterna för inträde åter öppnats och medlemsförhandlingar inleddes samma år. Det bör också noteras att Kroatien sedan 2009 är medlem i Nato.
Den demokratiska utvecklingen i Kroatien går snabbt framåt. Landet är dock fortfarande relativt fattigt och ekonomin utvecklas långsamt. Ekonomiska reformer såväl som en reform av rättsystemet och antikorruptionsbekämpning är nu de viktigaste återstående delarna i de pågående medlemskapsförhandlingarna. Författningen garanterar yttrande- och pressfrihet och det finns gott om oberoende media. Författningen garanterar också församlings- och religionsfrihet. Det finns inga rapporter om att val inte går rätt till.
I Kroatien samarbetar Jarl Hjalmarsonstiftelsen sedan 2004 med Hrvatska demokratska zajednica (HDZ). HDZ var ursprungligen den förre kroatiske presidenten Franjo Tudjmans parti. Partiet förlorade makten efter Tudjmans död 2000, men kom åter till makten 2003. Då hade partiet genomgått ett omfattande reformarbete. I oktober 2011 konstaterar EU-kommissionen ”att Kroatien uppfyller de politiska kriterierna”. Man räknar med att Kroatien även klarar av de ekonomiska och andra kriterier, vilket bereder vägen för ett medlemskap från den 1 juli 2013.
De projekt som stiftelsen bedriver i Kroatien har som övergripande mål att stärka HDZ. Detta sker genom tre olika projekt. För det första gäller det att skapa en demokratisk partistruktur, vilket omfattar policy- och organisationsutveckling samt att satsa på kvinnor och ungdomar. Stiftelsen ger råd i ett antal organisatoriska frågor såväl på nationell som på regional och lokal nivå. Arbetet med demokratiska partistrukturer har pågått under en längre tid. Det finns dock behov av att utveckla och fördjupa det ytterligare. I detta arbeta strävar Stiftelsen efter att stärka samarbetspartiers övertygelse om värdet av demokrati, marknadsekonomi, lagstyre, mänskliga rättigheter, tolerans, etc.
Det andra delprojektet handlar om vikten av att länderna på Balkan strävar mot ett medlemskap i den Europeiska Unionen. Här har Kroatien kommit tämligen långt och behovet är stort att utbilda dem som kommer att bli tjänstemän och förtroendevalda i EU:s olika institutioner.
Det tredje delprojektet handlar om minoriteter. En viktig del i stabiliseringen i regionen är att skapa en fungerande relation mellan majoritets- och minoritetsbefolkningar. Det råder fortfarande en stor misstro mellan de olika folkgrupperna och detta leder till onödiga spänningar inom och mellan länderna på Balkan.
