Georgien
Georgien var en av de små nationerna i Sovjetväldets ytterkanter som bröt sig loss från Sovjetunionen i början av 1990-talet och ingår i kretsen av så kallade transition democracies. Landet är idag i ett känsligt uppbyggnadsskede men utvecklingen går i riktning mot ökad stabilitet och ett gradvis växande välstånd.
Folkmängd: 4,6 miljoner
Yta: 69 700 km2
BNP (PPP): 22,07 miljarder dollar (uppskattning för 2010)
BNP per capita (PPP): 4 800 $ (uppskattning för 2010)
Tillväxttakt: 4,3 procent (uppskattning för 2010)
Statschef: Mikheil Saakashvili
Regeringschef: Nikoloz Gilauri
Demokratin har stärkts, ekonomin utvecklats och ett framgångsrikt arbete med att bekämpa korruption och rättsröta har inletts i samverkan med EU. Viktiga reformer har gjorts inom utbildningsväsendet och den sociala sektorn.
Sambandet mellan en väl fungerande demokrati och förmågan att fredligt lösa konflikter av det slag som Georgien har inom och utanför sina gränser är starkt. Landet är den enda fungerande demokratin i regionen. Den demokratiskt valda regeringen är kontinuerligt utsatt för ryska försök att destabilisera landet med sikte på ett regimskifte. Ett exempel är Rysslands invasion av georgiskt territorium under 2008.
Efter protester från oppositionen hölls ett tidigarelagt presidentval i januari 2008. Mikheil Saakashvili återvaldes med över 50 procent av rösterna, i ett val som enligt utländska observatörer anses i stort ha gått rätt till. Saakashvilis parti, Jarl Hjalmarson Stiftelsens samarbetsparti, United National Movement (UNM) vann även parlamentsvalet i maj 2008.
Georgien är i flera avseenden ett föredöme för andra länder i området. De två senaste parlamentsvalen har fått goda omdömen från Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE/ eng. OSCE). Exemplet Georgien visar hur demokratisering och ökad respekt för mänskliga fri- och rättigheter går hand i hand med välståndsutveckling och bättre levnadsvillkor för alla.
Jarl Hjalmarson Stiftelsen samarbetar sedan 2006 med UNM för att stödja den demokratiska uppbyggnaden i partiet och landet. Intresset är stort och önskemålen är många om insatser för att bidra till utvecklingen. Det finns en stark vilja i Georgien att stärka banden med övriga Europa och dess institutioner, i första hand EU och Europarådet. På grund av den säkerhetspolitiska situationen och den spända relationen med Ryssland blir kontakterna och samverkan med EU och EU:s medlemsländer av stor betydelse. Flera av de nya medlemsländerna har erfarenheter av de problem som uppstår under frigörelseprocessen från Ryssland. Andra, som Sverige, har en tradition av att fungera som samtalspartner för de inblandade och medlare när konflikter uppstår.
Stiftelsens georgiska samarbetspart har ett starkt behov av att internt och externt fortsätta arbetet med den demokratiseringsprocess som inletts. Stiftelsens fokus på längre sikt är att involvera fler i politiken, främst ungdomar och kvinnor.
