Diaries of Dissidents – Daily Routines in a Belarusian Prison presenterades för en Svensk publik den 7 december. Dagen därefter presenterades boken i Riksdagen med riksdagens vitryska nätverk som värd. Boken är skriven av 15 vitryska oppositionella. De har alla fört dagbok under sin tid i fängelse – som oftast varat 10-15 dagar. Detta är ett återkommande straff som utdöms för allt från ”svordomar” till att hålla upp den vitryska vit-röd-vita flaggan.

Stanislau Bohdanovich och Andrei Sarotnik från Belarus Popular Front (BNF)n samt Yury Lavrentiev från United Civil party (UCP) berättade under bokpresentationen om hur det är att leva och verka politiskt i en diktatur. ”Jag var med på torget [oppositionen protesterade efter valet 2006 genom att tälta på Oktobertorget i Minsk] och arresterades” berättade Stanislau Bohdanovich. Han och övriga förklarade att det var många hundra oppositionella som dömdes till så kallad administrative detention. (mer…)

80-90 procent av makedonierna är för EU- och även Nato-medlemskap, förklarade Vasko Naumovski, vice premiärminister och EU-minister i Makedoniens regering när han den 17 november talade på ett frukostmöte arrangerat av Hjalmarsonstiftelsen. Det var med anledning av EU-kommissionens årliga utvidgningspaket, som presenterades den 8 november, som Vasko Naumovski talade om de framsteg som gjorts i Makedonien. ”Sverige välkomnar medlemsförhandlingar med Makedonien”, kommenterade UD och utrikesminister Carl Bildt när EU-rapporten släpptes.

En grupp av diplomater och moderata riksdagsledamöter var inbjudna att lyssna till Vasko Naumovskis syn på EU-medlemskap. Bilden han gav var mångfasetterad. Å ena sidan gör Makedonien framsteg främst på det politiska området, å andra sidan sätter Grekland fortfarande käppar i hjulet för medlemsförhandlingar. Det gäller namnet Makedonien, som även är namnet på en provins i Grekland:

– Det är som att Ryssland skulle motsätta sig att Europa kallas Europa eftersom en stor del av Europa finns i Ryssland. Eller att Moldavien inte får heta Moldavien eftersom det finns en provins i Rumänien med samma namn, sa Vasko Naumovski. (mer…)

I bildens mitt ses rapportförfattaren Benjamin Katzeff Silberstein tillsammans med biståndsminister Gunilla Carlsson.

Ett seminarium om utvecklingen i Zimbabwe stod på Hajlmarsonstiftelsens program andra veckan i oktober. talare var biståndsminister Gunilla Carlsson, Benjamin Kazeff Silberstein som varit praktikant hos utbildningsministern i Zimbabwe och som för Stiftelsen skrivit en rapport om sina intryck samt Gustav Blix, ledamot av riksdagens utrikesutskott.

Inför en fullsatt seminarielokal på Hotel Reisen i Stockholm berättade biståndsminister Gunilla Carlsson om ett nyligen avlagt besök i Zimbabwe. Det var i egenskap av EU:s representant som hon besökte landet och sammanträffade med president Robert Mugabe. Hon förklarade att EU:s budskap var tufft. Att man kräver att Zimbabwe ska leva upp till ingångna avtal. Det gäller bland annat maktdelningen mellan Mugabes och Morgan Tsvangirais partier som idag sitter i en samlingsregering. Hon påpekade också att grannländerna, SADC och den Afrikanska unionen har viktiga roller att spela för att verka för en långsiktig lösning. (mer…)

Under årets upplaga av Bok- och biblioteksmässan i Göteborg deltog Jarl Hjalmarson Stiftelsen med en monter på internationella torget och tre uppskattade seminarier. Samtliga aktiviteter fokuserade på yttrandefrihet på internet, och var en del av kampanjen Befria nätet!

På ett seminarium på Internationella torgets lilla scen med studenter som huvudsaklig målgrupp, diskuterade Hanif Bali, moderat riksdagsledamot, och Juras Stankevic, vitrysk oppositionspolitiker, de övergrepp och kränkningar av mänskliga rättigheter som dagligen begås på nätet av totalitära regimer. Juras bidrog med gripande ögonvittnesskildringar från situationen i Vitryssland, medan Hanif bland annat berättade om hur vi i Sverige rent tekniskt kan hjälpa oppositionella bloggare i diktaturer att nå ut med obekväma sanningar.  Samtalet leddes av Magnus Nilsson, moderat kommunalpolitiker från Solna. (mer…)

Inför en vältalig publik förklarade handelsminister Ewa Björling hur handel kan hjälpa både demokrati och frihet på traven. ”Vi har sysslat med fri handel allt sedan vikingarnas tid” menade hon och förklarade att CSR (Corporate Social Responsibility), anti-korruption och att värna miljön är några av de områden som Sverige i dag, i olika former, exporterar. Under seminariet presenterades en rapport – Handel för demokrati och frihet – som Ewa Björling författat.

”Jag är övertygad om att handel kan bidra till värden som går utöver de ekonomiska – till fred, mänskliga rättigheter, frihet och öppenhet.” skriver Ewa Björling i sin rapport. Hon är övertygad om att handel indirekt bidrar till en större respekt för mänskliga fri- och rättigheter genom att handel ”bidrar till ett ökat välstånd, som i sin tur stärker möjligheten för människor att aktivt arbeta för en större frihet.” Handelministern anser också att handel bidrar mer direkt till demokrati och mänskliga rättigheter ”genom att den sprider teknologi och idéer över världen, ökar insynen i tidigare slutna länder och skapar kontaktytor mellan människor som annars inte skulle mötas”.

Ett avsnitt i rapporten handlar om effekterna av bojkott och andra sanktioner. Fungerar de? frågar Ewa Björling och skriver: ”Det finns kanske inte alltid något lätt svar på den frågan, men allt för ofta är det faktiskt just de människor som vi vill straffa eller tvinga till förändring, som har mest att vinna på att sanktioner införs.”

Under seminarier ställdes flera frågor om just bojkott av det ena eller andra landet. Englands ambassadör i Sverige Andrew Mitchell som befann sig i publiken och Ewa Björling utbytte tankar – från två olika utgångpunkter – om frihandel. Diskussionen gällde bland annat EU:s möjligheter att agera som en enhet.

Bojkott och EU:s förhållande till Vitryssland samt västvärldens handel med Afrika var andra frågor som togs upp av publiken.

Läs rapporten 

I bilden ses migrationsminister Tobias Billström och Gülseren Engström.

De senaste årtiondena har Turkiet utvecklats mot ett mer öppet och demokratiskt samhälle.  Näringslivet och turismen blomstrar, och det regerande AK-partiets balans mellan traditionellt och modernt anses av många kunna fungera som förebild för andra länder i Mellanöstern. Men samtidigt som Turkiet aldrig varit så bra som nu har många i Sverige och Europa en negativ bild av Turkiet. Denna skillnad blir inte minst uppenbar i diskussioner om ett framtida turkiskt EU-medlemskap. Detta diskuterades på ett seminarium om bilden av Turkiet som Jarl Hjalmarson Stiftelsen arrangerade 2 september.

I seminariepanelen satt migrationsminister Tobias Billström (M); Ahmet Önal, ordförande i Svensk-turkiska riksförbundet; Gülseren Engström, journalist och beteendevetare samt Fredrik Johansson, Head of Public Relations på Kreab & Gavin Anderson. Moderator var Thomas Gür, författare och senior rådgivare åt JHS. Diskussionen inleddes och avslutades med anföranden av Göran Lennmarker, moderat riksdagsman och ordförande i både Riksdagens utrikesutskott och JHS. (mer…)

 

Stående ses utrikesminister Antonio Milošoski från Makedonien (till vänster) och Genc Pollo, minister för innovation och IT i Albanien.

Vägen till medlemskap och säkerhetsaspekter på Balkan var några av de frågor som diskuterades under konferensen i Stockholm. Göran Lennmarker, ordförande för riksdagens utrikesutskott men även  för Stiftelsen, var en av dem som påminde om att även om vägen kan tyckas lång till EU-medlemskap – för Balkanländerna – så var situationen en gång liknande för de baltiska staterna. Och dessa är ju i dag EU-medlemmar.

Många var de deltagare som konstaterade att Sverige är det mest ”utvidgningsvänliga” av alla EU-medlemmar. Man påpekade även att denna terdje Balkankonferens anordnad av Hjalmarsonstifterlsen är ett utmärkt tillfälle att ”bland vänner tala öppet om problem och utbyta erfarenheter”.

Deltagarna diskuterade hinder på vägen till fullt EU-medlemskap – som bilaterala tvister. Samtidigt konsterades att utvecklingen går framåt:

– Sedan vi träffades för ett drygt år sedan har vi fått visumfrihet bland annat för oss från Serbien, konstaterade en nöjd Nikola Lazic, riksdagsman från Serbien och internationell sekreterare från Demokratska Stranka Srbije (DSS).

Partier som deltog i rundabordskonferensen var: Partia Demokratike e Shqipërisë i Albanien, Partija Demokratskog Progresa samt Stranka Demokratske Akcije som båda är från Bosnien-Herzegovina, VMRO-DPMNE från Makedonien, Demokratska Stranka Srbije samt G17 Plus som båda är från Serbien.

 

 

 

 

 

Paul Rusesabagina

Ett samtal om utvecklingen i Rwanda var utannonserat inför det seminarium som Hjalmarsonstiftelsen arrangerade onsdag 28 april, 2010. Medverkande var Paul Rusesabagina (mannen som filmen “Hotel Rwanda” baseras på) och riksdagsledamot Christian Holm som nyligen gjort en studieresa till Rwanda. Seminariet kom delvis att illustrera hur svårt det är för tidigare stridande parter att sätta sig ner vid ett förhandlingsbord.

Å ena sidan sägs att Rwanda fortfarande är ett av världens fattigaste länder men att landet på fjorton år genomgått stora positiva förändringar vad gäller ekonomisk utveckling. Den rwandiska regeringen har ett tydligt fokus på att förhindra nya konflikter mellan olika folkgrupper.

Å andra sidan sägs att trots betydande internationella hjälpinsatser och politiska reformer har Rwanda fortfarande problem med respekten för mänskliga rättigheter. Så sent som för någon vecka sedan stängdes två oppositionella tidningar och oppositionella partier måste godkännas av myndigheterna. (mer…)

Göran Lennmarker (till vänster) och Gunnar Hökmark.

Hjalmarsonstiftelsen deltog under Moderaternas kommunala rikskonferens i Göteborg 16-17 april, dels med en monter i utställningshallen, dels arrangerades ett seminarium. Titeln på seminariet var ”Konsten att demokratisera världen”.

Seminariet handlade om demokratiutvecklingen i världen i allmänhet och Stiftelsens arbete i synnerhet. Det var tänkt att verksamheten i Kroatien skulle presenteras som ett exempel på hur Hjalmarsonstiftelsen arbetar på bland annat Balkan. På grund av flygstopp kunde inbjudna paneldeltagare från Kroatien dock inte närvara. De som kommit till Göteborg och som berättade om utvecklingen i världen var EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark och utrikesutskottets ordförande (tillika ordförande för Hjalmarsonstiftelsen) Göran Lennmarker. (mer…)