Deltagarna samlade under konferensen i Nicaragua.

23 till 27 februari, 2012 arrangerade Jarl Hjalmarson Stiftelsen ett seminarium för latinamerikanska kvinnor i Montélimar, Nicaragua. Ämnet var ”Fler kvinnor i politiken”. De 45 deltagarna kom från El Salvador (Arena), Guatemala (PU), Nicaragua (PC), Panama (CD), Dominikanska republiken (FNP) och Paraguay (MDR). Talare var Azalia Avilés, vicepresident för IWDU, Maria José Argana, tidigare minister i Paraguay, Cristina Aguiar, från avdelningen för mänskliga rättigheter vid utrikesministern i Dominikanska republiken, Vilma de Fröhlich, Konsul för Central American Bank of Economic Integration och Javier Loaiza, chef för den politiska akademin Tomás Moro i Colombia. Ett resultat av konferensen var att deltagarna bildade en Facebook-grupp med namnet Mujeres Poderosas Latinoamericanas (Latinamerikanska kvinnor med makt). Sidan kan besökas på denna adress. (mer…)

Jarl Hjalmarson Stiftelsens målgrupp i Latinamerika är beslutsfattare på alla nivåer, men med ett särskilt fokus på ungdomar och kvinnor. För den senare gruppens del syftar projektet till att utbilda kvinnliga beslutsfattare för att stärka deras roll i samhället. Genom att stärka kvinnors kapacitet och ambition hjälper Stiftelsen dem att ta en aktivare roll i det politiska livet och på så sätt stärks demokratin i regionen.

JHS arbete med politiskt aktiva kvinnor mötte till att börja med motstånd inom samarbetspartierna som dittills dominerats av män. Med det övergripande demokratimålet för ögonen stod Stiftelsen dock på sig och en serie utbildningar för kvinnor startades. (mer…)

Jarl Hjalmarson Stiftelsen (JHS) arbetar genom utbildning och information till politiska partier om demokratins olika beståndsdelar – samt om integrationsarbetet i Europa. Kunskapsöverföringen omfattar både ideologi och organisation. En lärdom från tidigare biståndsarbete är att initiativ och drivkraften till demokratisering måste komma inifrån. I annat fall rinner initiativen efter en tid ut i sanden.  I denna process spelar goda exempel en viktig roll; grannländer som en befolkning kan identifiera sig med, framgång som visar på det möjliga, problem som vänts till framsteg, etc.

PPU:s kvinnoförbund

Demokratiuppbyggnaden i Estland, efter den sovjetiska ockupationen och självständigheten 1991, blev den i sinom tid den nybildade Stiftelsens pilotprojekt. Här kunde JHS pröva sin idé om stöd som helt bygger på kunskapsöverföring och nätverksbyggande mellan partier i olika länder.

Samarbete etablerades med det liberal-konservativa partiet Pro Patria Union (PPU). Redan från början inrymdes partiets ungdomsverksamhet i samarbetet. Senare tillkom även kvinnoförbundet. Till att börja med inriktades stödet på att sprida kunskap om politiskt basarbete samt organisationsuppbyggnad. Senare tillkom utbildning i kampanjplanering och kampanjteknik, demokratins och marknadsekonomins idéer, nätverksbyggande och rådgivning i mediefrågor samt regeringsarbete. (mer…)

Jarl Hjalmarson Stiftelsen (JHS) arbetar genom utbildning och information till politiska partier om demokratins olika beståndsdelar – samt om integrationsarbetet i Europa. Kunskapsöverföringen omfattar både ideologi och organisation. En lärdom från tidigare biståndsarbete är att initiativ och drivkraften till demokratisering måste komma inifrån. I annat fall rinner initiativen efter en tid ut i sanden.  I denna process spelar goda exempel en viktig roll; grannländer som en befolkning kan identifiera sig med, framgång som visar på det möjliga, problem som vänts till framsteg, etc.

Representanter från Jarl Hjalmarson Stiftelsen har varit i Bosnien för att inleda arbetet med att utvärdera Stiftelsens projekt på Balkan. Hur fungerar samarbetet? Vilka effekter nås? Vad kan göras annorlunda?

Efter två dagars samtal och möten är resultatet positivt: De aktiva i partiet PDP anser att samarbetet ger dem mycket på olika plan.

Strax invid gränsen mellan Kroatien och Bosnien-Hercegovina ligger Gradiðka. Husen som kantar vägen skulle antagligen kunna ligga i vilken by som helst i Central- eller Sydeuropa. Det är kulhålen som skiljer den från andra byar. Kulhål som påminner om att detta nyligen var en krigszon. Från 1992 till 1995 härjade ett inbördeskrig mellan serber, muslimer och kroater som tog slut först med Daytonavtalet. Konflikten i Bosnien började i och med det forna Jugoslaviens sönderfall. Över 250 000 människor dödades och 1,6 miljoner var tvungna att fly från sina hem. Kriget lever fortfarande i människors minnen. Något som märks men inte syns i den serbiska delrepubliken Srpskas huvudstad Banja Luka. Här finns affärskedjor precis som i alla Europeiska större städer. Kaféerna är många, liksom påbörjade byggprojekt. (mer…)