Unga politiker från Makedonien besökte Kommissionen i Bryssel.

Makedonien är en av de aktuella kandidaterna till ett framtida EU-medlemskap. Över 85 procent av landets befolkning stödjer medlemskap i både EU och NATO. Men innan Makedonien kan gå med i någon av organisationerna, måste den känsliga namnkonflikten med Grekland lösas.

Som en del av projektet EU-integration på Balkan bjöd Jarl Hjalmarson Stiftelsen in unga politiker från det makedonska regeringspartiet, VMRO-DPMNE, till en konferens i Bryssel, 7-10 februari 2012.

Gruppen av entusiastiska ungdomspolitiker besökte EU:s huvudsakliga institutioner som Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och Europeiska rådet. I Parlamentet träffade de Anna-Maria Corazza Bildt som beskrev sitt arbete som EU-parlamentariker. På Kommissionen fick de en introduktion till EU:s historia av experterna Willem Noë och Mark Corner.

Utvidgningen av EU var inte helt oväntat överst på deltagarnas lista över intresseområden. Makedonierna ville få besked om när de tidigast kan bli medlemmar, men av förklarliga skäl kunde de inte få annat än generella uppskattningar.

Diskussionen om medlemskap var också i fokus i samband med besöket på NATO:s högkvarter. På grund av säkerhetsskäl ser många makedonier ett NATO-medlemskap som viktigare än ett medlemskap i EU. 2008 var landet på väg in i den europeisk-nordamerikanska försvarsalliansen, men blockerades av Grekland.

”I vårt land diskuterar alla politik”, berättade en av konferensens deltagare. Det har gått 21 år sedan Makedonien blev självständigt och landet befinner sig fortfarande i en genomgripande förändringsfas. En sak är dock säker: önskan om att bli en del av Europa är högt prioriterad hos den nya generationen.

Deltagarna från SDA tillsammans med Klas Hjort framför Europaparlamentet.

Den 23-26 januari arrangerade Jarl Hjalmarson Stiftelsen en studieresa för unga politiker från Bosnien och partiet SDA. Den första dagen inleddes med ett mycket uppskattat besök i Europaparlamentet. Där träffade deltagarna bland andra Kristina Lutz, kanslichef för Moderaterna i Parlamentet. De besökte även Europaparlamerntarikern Anna Maria Corazza Bildt. Hon berättade om sina erfarenheter från Balkan och de frågorna som just nu diskuteras inom EU, bland annat finanskrisen och familjens rättigheter. Besöket avslutades med en sightseeing  i Parlamentet under ledning av Klas Hjort som arbetar för den moderata Europaparlamentarikern Christofer Fjellner. Efter en intressant förmiddag i Parlamentet tillbringades eftermiddagen på Kommissionen.

På den andra dagens förmiddagen fick de bosniska deltagarna träffa den bosniska EU-ambassadören Osman Topčagić, följt av en bussfärd till Nato. Där väntade tre möten varav det sista var med Ambassadör Branimir Jukic, som är Bosnien-Hercegovinas Nato-ambassadör. Gruppdeltagarna var mycket intresserade av Nato och dess aktiviteter. På hemresedagens förmiddag hann deltagarna med ett besök på Europarådet där de mötte Maria Sevdali som berättade om hur rådet fungerar, viktiga politiska frågor och hur det är att arbeta med ett roterande ordförandeskap.

Suzana Grubješić, vice partiledare för G17 plus, talar om Europeiska Unionen.

Den 20-22 januari arrangerade Jarl Hjalmarson Stiftelsen en konferens på temat ”Political branding och EU-integration” tillsammans med G17 Plus i Serbien. Platsen för konferensen var staden Nis, cirka tre timmars resa från Belgrad. Det här var den sista konferensen i en serie på tre delar.

Lördagen inleddes av Klas Hjort, som arbetar för Christofer Fjellner i Europa Parlamentet. Han berättade om hur EU fungerar, hur man får inflytande och varför EU är viktigt. På eftermiddagen gästades konferensen av Suzana Grubješić, som är vice partiledare för G17 Plus. Hon talade om EU-integration från ett Serbiskt perspektiv. (Läs mer…)

Walburga Habsburg Douglas presenterade resolutionen som ordförande för "EPP and likeminded groups in the OSCE PA".

I ett uttalande från den 8 december, 2011, uppmanas Europeiska unionen, OSCE och Europarådet att noga övervaka det kommande presidentvalet i Ryssland [4 Mars 2012].

European People’s Part (EPP) förklarar att de ryska myndigheterna måste ”uppfylla sina skyldigheter vad gäller mänskliga rättigheter och demokrati inom ramen för OSCE:s regelverk och Europarådet. Detta gäller regler och praxis i processen att registrera politiska partier så att dessa obehindrat kan verka på den politiska arenen inför presidentvalet 2012 ”.

EPP menar också att Europaparlamentet bör fördöma de massarresteringar som skett efter valet. Under dagarna direkt efter valet samlades tusentals människor för att demonstrera mot valresultatet för representationen i den ryska Statsduman. Minst 15 000 människor samlades på måndagen efter valhelgen i centrala Moskva. I oroligheterna har den demokratiska oppositionen och flera av deras ledare och mänskliga rättigheter försvarare inklusive Boris Nemtsov arresterats. Nemtsov frigavs efter en kort tid.

Läs hela EPP:s uttalande (på engelska)

I en rapport som publicerades den 12 oktober konstaterar EU-kommissionen ”att Kroatien uppfyller de politiska kriterierna”. Man räknar med att Kroatien även klarar av de ekonomiska och andra kriterier, vilket bereder vägen för ett medlemskap från den 1 juli 2013. Samtidigt rekommenderade Kommissionen att Serbien beviljas status som kandidatland samt att Montenegro får inleda anslutningsförhandlingar.

I den årliga rapporten informerar Kommissionen om de framsteg som aspirerande EU-medlemmar gjort. I årets rapport gäller detta västra Balkan, Turkiet och Island. (Läs mer…)

På tisdagen lades ytterligare 16 namn till listan över personer som är ansvariga för förtryck och kränkningar av mänskliga rättigheter i Vitryssland. Personerna på listan är förbjudna att resa till någon av EU:s medlemsstater. Dessutom har deras eventuella tillgångar inom Europeiska unionen frysts.

Europeiska Unionens råd har än en gång granskat sanktionerna mot den vitryska regimen för dess förtrycket mot den politiska oppositionen samt det civila samhället efter presidentvalet 2010.

Nästan 200 personer var redan sedan tidigare föremål för reseförbud och frysta tillgångar inom EU.

Läs pressmeddelandet (på engelska)

Idag avslogs tidigare premiärminister Julia Tymosjenkos överklagande av att hon under pågående rättsprocess arresterats i en ukrainsk domstol. Det var i fredags som Julia Tymosjenko, oppositionsledaren och tidigare premiärministern, greps i rättssalen med hänvisning till att hon ”systematiskt stört förhandlingarna”. Julia Tymosjenko leddes under poliseskort ut från rättssalen och överfördes direkt till häkte.

Enligt domaren finns det ingen anledning att ändra beslutet om arrest eftersom det i överklagandet, som överlämnats av Julia Tymosjenkos försvar, inte finns någon ”objektiv förklaring i enlighet med den ukrainska lagen”. (Läs mer…)

EU:s finansministrar träffades i dag i Luxemburg för att diskutera fortsatta sanktioner mot den vitryske presidenten Aliaksandr Lukasjenkas regim.

Utrikesministrarna fördömde de politiskt motiverade häktningar och fängelsedomar som riktats mot oberoende media och politiska opposition – däribland ett flertal presidentkandidater. Utöver att införa reserestriktioner och frysa tillgångar för ett flertal nyckelpersoner beslutade Ministerrådet att införa ett handelsstopp för vapen och materiel som skulle kunna användas för att förtrycka oppositionen. Rådet beslöt också frysa tillgångar för tre företag som kopplats till regimen. (Läs mer…)

Gripandet av den serbiska militära ledaren Ratko Mladic välkomnas av ett stort antal ledare i det internationella samfundet. Ratko Mladic var av den Internationella krigsförbrytartribunalen för tidigare Jugoslavien (ICTY) åtalad för krigsbrott. Han har varit på flykt undan rättvisan i närmare 16 år. ”Ratko Mladics gripande är bevis för att den serbiska ststen är beredd att uppfylla alla sina internationella skyldigheter, liksom nationell lagstiftning”, sa Suzana Grubješic, Vice ordförande för G17 Plus – Stiftelsens ena systerparti i Serbien. Hon tillade att de som anklagats för de värsta krigsförbrytelserna måste alla ställas inför rätta.

”Vi gratulerar Serbien och president Boris Tadic till att Ratko Mladic har gripits. Det är väldigt viktigt, det innebär att vi kan avsluta ett tragiskt kapitel i Europas historia” menade utrikesminister Carl Bildt. (Läs mer…)

Ytterligare 13 vitryska tjänstemän har lagt till EU:s svarta lista över dem som inte får resa in i EU och vars ekonomiska tillgångar fryses.

EU Ministerrådet har infört mer omfattande sanktioner och lagt till ytterligare 13 vitryska tjänstemän på den svarta listan. De flesta av dem är verksamma i landets rättsliga institutioner, på universitet och i skolor. Ministerrådet förklarar att de senaste restriktiva åtgärderna införs mot Vitryssland med anledning av att den tidigare presidentkandidaten Sannikau och ytterligare ett antal medlemmar i den politiska oppositionen och det civila samhället. (Läs mer…)

Riksdagsledamot Oskar Öholm hälsar på Nicoal Lazic från serbiska DSS. Stefan Dragojevic, DSS och ambassadör Kire Ilioski, samt Jens Ahl (JHS) ser på.

13-14 maj arrangerade Jarl Hjalmarson Stiftelsen en rundsbordskonferens för ledarskikten från Stiftelsens samarbetspartier på Balkan. Frågor som diskuterades var bland annat den fortsatta integrationen av Balkanländerna i Europa och EU samt säkerhet ur olika aspekter.

- Det ligger i sakens natur att länderna på Balkan måste själva knacka på EU:s dörr och be om att bli insläppta. EU ber aldrig någon att ansluta sig, sa Walburga Habsburg, moderat riksdagsledamot och ledamot av Hjalmarsonstiftelsens styrelse. Hon fick medhåll från deltagarna vid rundsbordskonferensen.

- EU-kommissionen är en verklig vän. Men kom ihåg att processen inför medlemskap är väldigt närgången. Det var den också för Sverige inför vårt medlemskap, förklarade Göran Lennmarker, ordförande för Hjalmarsonstiftelsen. (Läs mer…)

Den 28-31 mars genomfördes en studieresa till Bryssel med deltagare från ungdomsorganisation till det georgiska regeringspartiet United National Movement (UNM). Under de fyra dagarna besökte ungdomarna European People’s Partys huvudkontor, Europeiska Kommissionen, NATO:s högkvarter, Georgiens ambassad samt Europaparlamentet där de blanda annat träffade parlamentarikern Anna Ibrisagic.

Syftet med studieresan var främst att öka kunskaperna om den Europeiska Unionen och förståelsen för medlemskapsprocessen hos nästa generations georgiska politiker. Vid besöken knöt deltagarna även viktiga kontakter.

Intresset för ett framtida EU- samt NATO-medlemskap är mycket stort hos ungdomarna i UNM. Diskussionerna vid besöken handlade framför allt om Georgiens väg till att bli en del av den europeiska gemenskapen men även den nordatlantiska freds- och säkerhetsalliansen.

Vasil Parfiankou, som var en del av presidentkandidaten Uladzimir Niakliajeu (Tell the Truth) kampanjenteam dömdes den 17 februari till fyra ås fängelse. Han anklagades för att ha begått brott enligt paragraf 2 artikel 293 i den vitryska strafflagen – ”mass upplopp”. Dessutom fick han böter på närmare $ 5000. Vasilij Parfenkov påstods ha gjort åverkan på statlig egendom, dvs krossat glas på en regeringsbyggnad vid Frihetstorget, under protesterna efter presidentvalet den 19 december förra året.

Vasil Parfiankou var den förste att ställas inför rätta av alla de som arresterades efter demonstration i Minsk. ”Totalt 42 personer, inklusive ordföranden i United Civil Party (UCP) Anatoly Liebedko, fem tidigare presidentkandidaterna, och andra oppositionsledare, anklagas mass-upplopp”, skriver UCP på sin hemsida. (Läs mer…)

Jarl Hjalmarson Stiftelsen arrangerade en studieresa till Bryssel den 25-28 januari för en grupp yngre politiker från bosniska Party for Democratic Action, SDA.

Programmet inkluderade besök vid Europeiska kommissionen, Europaparlamentet, European People’s Party samt Nato. Deltagarna fick även möjlighet att träffa och samtala meChristofer Fjellner samtalar med besökarna från SDA.d Bosniens ambassadör till EU. I Europaparlamentet träffade gruppen de svenska ledamöterna Anna Ibrisagic och Christofer Fjellner, som båda berättade om olika aspekter av arbetet i Bryssel och sina respektive hemregioner. Deltagarna var nöjda med besöket och menade att det är värdefullt att få en djupare förståelse för, såväl som möjlighet att diskutera, sitt lands relationer med Europeiska Unionen samt Nato.

På bilden ses Christofer Fjellner diskutera arbetet i Europaparlamentet med deltagarna från SDA.

80-90 procent av makedonierna är för EU- och även Nato-medlemskap, förklarade Vasko Naumovski, vice premiärminister och EU-minister i Makedoniens regering när han den 17 november talade på ett frukostmöte arrangerat av Hjalmarsonstiftelsen. Det var med anledning av EU-kommissionens årliga utvidgningspaket, som presenterades den 8 november, som Vasko Naumovski talade om de framsteg som gjorts i Makedonien. ”Sverige välkomnar medlemsförhandlingar med Makedonien”, kommenterade UD och utrikesminister Carl Bildt när EU-rapporten släpptes.

En grupp av diplomater och moderata riksdagsledamöter var inbjudna att lyssna till Vasko Naumovskis syn på EU-medlemskap. Bilden han gav var mångfasetterad. Å ena sidan gör Makedonien framsteg främst på det politiska området, å andra sidan sätter Grekland fortfarande käppar i hjulet för medlemsförhandlingar. Det gäller namnet Makedonien, som även är namnet på en provins i Grekland:

- Det är som att Ryssland skulle motsätta sig att Europa kallas Europa eftersom en stor del av Europa finns i Ryssland. Eller att Moldavien inte får heta Moldavien eftersom det finns en provins i Rumänien med samma namn, sa Vasko Naumovski. (Läs mer…)

EU har fattat beslut om att medborgare i Albanien och Bosnien-Herzegovina ska kunna resa in i Schengenområdet utan visum. Man räknar med att regeln kommer att börja tillämpas någon gång före jul.

”Reglerna för visumfrihet är det bästa beviset för att reformer på hemmaplan lönar sig för det egna landets invånare och i förhållandet till EU. Detta kan vi bygga på för att främja reformer som behövs för att dessa två länder ska kunna förverkliga sina Europaaspirationer” sa Štefan Füle, kommissionär för utvidgning och grannskapspolitik. I och med detta beslut är det nu medborgare från fem länder på Balkan som kan resa fritt till Schengenområdet. 2009 fick medborgare i Makedonien, Montenegro och Serbien denna rätt.  (Läs mer…)

Söndag 12 september röstade det turkiska folket igenom en omfattande grundlagsändring. Ändringen innebär bland annat att militärens makt minskas, barns rättigheter stärks och offentliganställda ges rätt till kollektivavtal.

– Turkiet gör dessa reformer för sin egen skull. De har en gammal författning som är från tiden för militärkupper. Det innebär begränsningar när det gäller kurders rättigheter och ger för stort utrymme för konservativa krafter, kommenterar utrikesminister Carl Bildt till Sveriges Radio. Nu bereder man marken för en öppnare och mer demokratisk utveckling för landet, [Grundlagsändringarna] öppnar upp den europeiska dörren, även om det tar tid att komma in genom den, menar Bildt. 

Det positiva resultatet av folkomröstningen anses stärka det regerande AK-partiet, och bana väg för förnyat förtroende för president Erdogan. De nya tilläggen innebär en viss maktförskjutning från parlamentet och de högre domstolarna till presidenten och regeringen – något som oroar AKP-regeringens kritiker som är rädda för att det konservativa regeringspartiet med rötterna i turkisk islam planerar en smygislamisering av Turkiet. Bland annat denna fråga diskuterades på ett seminarium om Turkietbilden i Sverige och Europa som Jarl Hjalmarson Stiftelsen anordnade 2 september. Samtliga paneldeltagare var eniga i sin uppfattning om att den risken är minimal: AK-partiet är mycket tydligt med ytterligare europeisk integration är ett viktigt mål.
Thomas Gür, senior rådgivare till JHS i Turiketfrågor, välkomnar förändringarna: Ingen stat som vill inräknas i skaran av öppna och demokratiska länder i Europa kan leva med en författning beställd av en militärjunta.

Jarl Hjalmarson Stiftelsen arbetar sedan länge med AK-partiet. Verksamheten riktar sig bland annat till kvinnor och ungdomar, och utbildningar hålls kontinuerligt om den Europeiska Unionen och dess institutioner.

Turkiet tillhör Europa4

Turkiets medlemskap … och förmenta hinder för medlemskap i EU var det ämne som diskuterades vid ett seminarium i Istanbul den 2 juni, 2010.  Deltagarna kom både från Turkiet och Sverige till detta samarrangemang mellan Hjalmarsonstiftelsen, Olof Palmes Internationella Center och det svenska generalkonsulatet i Istanbul.

Med en varierande portion av optimism var de närvarande överens om att Turkiet bör bli medlem i EU, frågan är dock när och hur det ska gå till. Deltagarna var också eniga om att Turkiet förändrats i rätt riktning, men att det finns mycket kvar att göra, bland annat vad gäller mänskliga rättigheter, korruption och militärens allt för stora inflytande över det civila samhället.

- Det är viktigt att Turkiet blir medlem i EU. Alla europeiska länder har rätt till detta [när uppställda kriterier uppfyllts]. Europeiska Unionen är ett kontinentalt projekt och inte en country club där man kan välja bort de som söker medlemskap, förklarade Göran Lennmarker, ordförande för utrikesutskottet i riksdagen tillika i Jarl Hjalmarson Stiftelsen, och slog an tonen när han inledde seminariet.

(I bilden ses Göran Lennmarker, ordförande för riksdagens utrikesutskott och tillika för Hjalmarsonstiftelsen, i samtal med Canan Kalsin, parlamentariker från det regerande AK-partiet samt vice ordförande för AK-partiets internationella kansli.)

(Läs mer…)

 

Stående ses utrikesminister Antonio Milošoski från Makedonien (till vänster) och Genc Pollo, minister för innovation och IT i Albanien.

Vägen till medlemskap och säkerhetsaspekter på Balkan var några av de frågor som diskuterades under konferensen i Stockholm. Göran Lennmarker, ordförande för riksdagens utrikesutskott men även  för Stiftelsen, var en av dem som påminde om att även om vägen kan tyckas lång till EU-medlemskap – för Balkanländerna – så var situationen en gång liknande för de baltiska staterna. Och dessa är ju i dag EU-medlemmar.

Många var de deltagare som konstaterade att Sverige är det mest ”utvidgningsvänliga” av alla EU-medlemmar. Man påpekade även att denna terdje Balkankonferens anordnad av Hjalmarsonstifterlsen är ett utmärkt tillfälle att ”bland vänner tala öppet om problem och utbyta erfarenheter”.

Deltagarna diskuterade hinder på vägen till fullt EU-medlemskap – som bilaterala tvister. Samtidigt konsterades att utvecklingen går framåt:

- Sedan vi träffades för ett drygt år sedan har vi fått visumfrihet bland annat för oss från Serbien, konstaterade en nöjd Nikola Lazic, riksdagsman från Serbien och internationell sekreterare från Demokratska Stranka Srbije (DSS).

Partier som deltog i rundabordskonferensen var: Partia Demokratike e Shqipërisë i Albanien, Partija Demokratskog Progresa samt Stranka Demokratske Akcije som båda är från Bosnien-Herzegovina, VMRO-DPMNE från Makedonien, Demokratska Stranka Srbije samt G17 Plus som båda är från Serbien.

 

 

 

 

 

”Jag välkomnar dagens rekommendation från EU kommissionen att åtgärder bör vidtas för att öppna EU:s portar för det georgiska folket” säger Gunnar Hökmark, MEP och vice ordförande för EPP-gruppen i Europaparlamentet där han bland annat ansvarar för det Östra partnerskapet.

”Att möjliggöra resande till och från EU-området är avgörande för kontakt människor emellan samt främjar goda relationer mellan EU och Georgien” påpekade Gunnar Hökmark med anledning av Kommissionens förslag från 28 april, 2010, att man ska avsluta förhandlingar om visalättnader med Georgien. (Läs mer…)

Europeiska kommissionen har antagit en handlingsplan för att påskynda uppfyllandet av millennieutvecklingsmålen. Man kräver bättre samordning av nationella biståndsprogram samt att utvecklingsländerna ska mobilisera inhemska resurser genom effektivare beskattning.

EU:s bistånd minskade något under 2009 och uppgick till sammanlagt 49 miljarder euro. Detta motsvarar 0,42 % av BNI i EU, vilket innebär att EU ännu är långt ifrån det kollektiva utgiftsmålet på medellång sikt att nå 0,56 % av BNI senast 2010 och 0,7 % av BNI senast 2015.  (Läs mer…)

Göran Lennmarker (till vänster) och Gunnar Hökmark.

Hjalmarsonstiftelsen deltog under Moderaternas kommunala rikskonferens i Göteborg 16-17 april, dels med en monter i utställningshallen, dels arrangerades ett seminarium. Titeln på seminariet var ”Konsten att demokratisera världen”.

Seminariet handlade om demokratiutvecklingen i världen i allmänhet och Stiftelsens arbete i synnerhet. Det var tänkt att verksamheten i Kroatien skulle presenteras som ett exempel på hur Hjalmarsonstiftelsen arbetar på bland annat Balkan. På grund av flygstopp kunde inbjudna paneldeltagare från Kroatien dock inte närvara. De som kommit till Göteborg och som berättade om utvecklingen i världen var EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark och utrikesutskottets ordförande (tillika ordförande för Hjalmarsonstiftelsen) Göran Lennmarker. (Läs mer…)

Författare: Walburga Habsburg Douglas, riksdagsledamot (M) och ledamot av Jarl Hjalmarson Stiftelsens styrelse. Utkom 2009.

Läs rapporten

EU efter Lissabonfördraget.

Författare: Göran Lennmarker, ordförande JHS. Utkom 2009.

Läs rapporten

Överst ses Petro Poroshenko och till vänster Rasa Jukneviciene. I de små bilderna: Temuri Yakobashvili (överst) och Alexander Vershbow.

”Det informella utbytet av idéer mellan politiker och analytiker” svarar utrikesminister Carl Bildt på frågan vad han uppskattar med den årliga JHS-konferens i Visby om nordöstra Europa. Viktigt är också, säger han, att deltagarna kommer från ett geografiskt område där ”det händer mycket och där det finns betydande utmaningar i framtiden”. Ett 50-tal deltagare kom till Gotland 16-18 oktober för att diskutera allt från Östra Partnerskapet till Nato och EU. Deltagarlistan var fylld av ministrar och andra inflytelserika opinionsbildare.

Diskussionerna på dessa JHS-konferenser är alltid informella, dvs ska inte citeras på annan plats. På detta sätt skapas ett öppet och konstruktivt debattklimat.

- Det är inte bara frågan om sessionerna utan också om de samtal som förs i pauser och under middagar, förklarar Dag Hartelius, Sveriges ambassadör i Warszawa. Han var med för femte gången.

Många talade entusiastiskt om det nätverk av personer som byggts upp under åren. Att Andrius Kubilius och Rasa Jukneviciene, som varit med många gånger tidigare, kom även i år när de utsetts till Litauerns premiärminister respektive försvarsminister, påtalades av många som något positivt.

Författare: Christian Holm, riksdagsledamot (M) och ledamot av Jarl Hjalmarson Stiftelsens styrelse. Utkom 2009.

Läs rapporten

Andrey Dmitriev, internationell sekreterare i det vitryska oppositionspartiet United Civil Party och dess vice ordförande Leu Marholin besökte nyligen Stockholm och Hjalmarsonstiftelsen. Båda deltog i ett lunchseminarium där även Anna Hammarlund Blixt, Vitrysslandhandläggare på Utrikesdepartementet, var med och förklarade EU:s Vitrysslandpolicy. Riksdagsman Christian Holm (M) ledde debatten om Vitryssland – Europas sista diktatur.

– Europa måste vara klarare med vilka förändringar man kräver av Vitryssland för ett utvidgat samarbete, förklarade Andrey Dmitriev.

Han vill se mer konkreta krav och var överens med Anna Hammarlund Blixt om att den vitryske presidenten Aleksandr Lukasjenko inte bör stå sida vid sida med EU-ledare vid toppmötet i maj om EU:s östra partnerskap – som formellt lanseras den 7 maj. Länder som berörs av detta initiativ är Ukraina, Moldavien, Vitryssland, Georgien, Armenien och Azerbajdzjan. Målet är, anser utrikesminister Carl Bildt, ett frihandelsområde, att på sikt avskaffa viseringstvånget, att ”hjälpa dessa länder med en bred och djup Europaintegration och, inte minst viktigt, en ambition att avdela mer finansiella resurser för att uppnå dessa mål”. Om Carl Bildts engagemang för Vitryssland sa Andrey Dmitriev:

– Det är viktigt för oss att den svenska utrikesministern talar öppet om förhållandena i Vitryssland. (Läs mer…)