Åtta skribenter, politiker och analytiker ger läsarna sin syn på Balkan. De skriver om dåtid men framför allt om framtid. En gemesnam nämnare är deras tilltro till EU och de balkanska folkens förhoppningar om EU-medlemskap.
Medverkande skribenter:
Förord av Walburga Habsburg Douglas
Mart Laar
Antonio Milososki
Dragan Velikic
Slavenka Drakulic
Gerald Knaus
Terezija Prskalo
Christian Wehrschütz
Mladen Ivanic
I Vitryssland är det vanligt med kortare eller längre fängelsestraff för politiska dissidenter. I den här boken delar femton oppositionella med sig av sina dagböcker från tiden som politiska fångar. Förord av Vytautas Landsbergis.
En antologi med förord av Carl Bildt.
Medverkande skribenter:
Författare: Linda Bergman
Genom möten med fem personer, från fem länder, som var och en svarar på ett antal frågor rörande sitt eget lands och regionens utveckling, växer det i denna bok fram en bild av hur en röd tornado sveper över Latinamerika – Hugo Chávez sprider socialism i sin egen tappning. Samtidigt tonar en brokig bild fram, som inger både oro och hopp.
”Det är anmärkningsvärt hur ett antal ganska öppna frågor leder dessa personer fram till så likartade slutsatser”, kommenterar författaren Linda Bergman.
Författare till denna bok är estländaren Andres Küng (1945-2002) som föddes i Sverige av föräldrar som flytt från Estland. Han var verksam som entreprenör, journalist och författare. Förordet är skrivet av Gunnar Hökmark, tidigare ordförande för Jarl Hjalmarson Stiftelsen och en av grundarna av Måndagsrörelsen till stöd för de baltiska folkens frihet.
Författare: Mats Sander
Sett över en längre tid råder det ingen tvekan om att utvecklingen i världen gått framåt vad avser demokratisering. Samtidigt ser vi ett tydligt samband mellan demokrati och en fungerande rättsstat samt ett ekonomiskt system med öppna internationella relationer och ökad respekt för mänskliga rättigheter.
En alltför frikostig utvidgning av begreppet mänskliga rättigheter är dock tveksamt ur ett ideologiskt och politiskpraktiskt perspektiv och riskerar att urholka betydelsen och acceptansen av dessa rättigheter. Den fråga som bör ställas är om tilltro till och efterlevnad av de mänskliga rättigheterna ökar om definitionen av dessa renodlas? Detta är viktigt inte minst med tanke på att mänskliga rättigheter allt oftare motiverar humanitära men även militära interventioner.
Läs boken
