Evelina Lorentzon talar om fri företagsamhet

Jarl Hjalmarson Stiftelsen i samarbete med den turkiska tankesmedjan Association for Liberal Thinking anordnade den 17-19 februari en ungdomskonferens kring principer för det fria samhället. Seminariet, som hölls i Ankara, var baserat på Nigel Ashfords bok i vilken han beskriver grundläggande idéer för ett öppet och demokratiskt samhälle.

Thomas Gür, senior rådgivare åt JHS, modererade konferensen och höll även ett seminariepass om civilsamhället. Övriga talare vid konferensen var Atilla Yayla som talade om mänskliga rättigheter, Tanel Demirel, demokrati, Bilal Sambur, frihet, Bugra Kalkan, spontan ordning, Evelina Lorentzon, fri företagsamhet, Magnus Nilsson, privat ägande och Adnan Kücük som avslutade helgen med ett föredrag om lagstyre.

 

En delegation bestående av riksdagsledamöter från moderaterna och socialdemokraterna besökte den 9 februari Turkiet med anledning av landets arbete med en ny författning. Under dagen hölls ett antal möten på den svenska ambassaden i Ankara med turkiska politiker, akademiker och representanter från ideella organisationer med syfte att utbyta idéer och erfarenheter kring konstitutionella frågor. Diskussionerna kom att handla om bl.a. landets valsystem och minoriteters ställning. Besöket anordnades av Jarl Hjalmarson Stiftelsen och Olof Palmes Internationella Center tillsammans med den svenska ambassaden i Ankara.

En turkisk Summer School i Principerna för det Fria Samhället hölls den 16-19 juni i Trabzon, nordöstra Turkiet, i samarbete med den turkiska liberala tankesmedjan Association for Liberal Thinking. Det var stiftelsens första Summer School i Turkiet och det första samarrangemanget för alumner.

Nästan 200 studenter har deltagit i tidigare JHS och ALT seminarier i principerna för det fria samhället. De tjugotvå Summer School deltagarna var studenter i statskunskap, juridik och internationella relationer. Vid seminarierna diskuterades tolerans och pressfrihet, mänskliga rättigheter, Europeiska Unionens grundläggande värden, globalisering, frihandel och miljöskydd.

Den 12 juni gick Turkiet till val. ”Valet sägas vara en framgång för i stort alla inblandade parter.” skriver Thomas Gür i denna kommentar till valet. Läs även riksdagsledamot Margareta Cederfelts berättelse från uppdraget som valövervakare i den kurdiska delen av landet. Hon berättar om tumult och militärt ingripande.

Valet i Turkiet den 12 juni sägas vara en framgång för i stort alla inblandade parter.

Regeringspartiet, AKP, stärkte sin ställning i valmanskåren från 47 procent av rösterna 2007, till nästan 50 procent. AKP har nu som regeringsparti kontinuerligt stärkt sina röster i tre parlamentsval och vidare framgångsrikt mött väljarkåren i två lokala/regionala val och två folkomröstningar. (Läs mer…)

Den 12 juni går Turkiet till val. Thomas Gür, skribent, Turkiet-expert och rådgivare till JHS menar att det regerande AK Partiet kommer att vinna stort men att det mest intressanta blir att se hur de parlamentariska mandaten kommer att fördelas mellan partierna för att få igenom föreslagna författningsändringar. Se artikel nedan av Thomas Gur om det turkiska valet.

Läs artikeln av Thomas Gür

Den klassiska färden med färja över Bosporen går från Eminönü, med Nya Moskén (invigd 1665) som fond, till stadsdelen Üsküdar (gamla Chrysopolis/Scutari, grundad någon gång på 600-talet f v t.) Vid färjeläget för Üsküdar, formellt en mindre kranskommun inom Stor-Istanbul och med över en halv miljon invånare, är den turkiska valkampanjen i full sving inför de nationella valen den 12 juni.

Valarbetare delar ut partimaterial till förbipasserande och avstigande färjepassagerare och påstigande på väg in i biljetthallen. Tusentals partivimplar, upphängda mellan lyktstolpar och träd, smattrar i kapp med hundratalet flaggor med olika partiemblem och givetvis nästan alltid i par med lika många turkiska fanor. Men ljudmiljön ger knappast någon möjlighet till samtal på stående fot eller dialog med någon partiföreträdare. Ty istället för utfrågade torgmötestalare, dundrar högtalaranläggningar ut tal av partiordförandena eller musikstycken av heroisk karaktär från minst tre partier samtidigt. Högtalarna sitter på stora skåpbilar med öppna sidstycken; skåpbilarna utgör kombinerade mobila valstugor och propagandafordon med avancerad bild- och ljudteknik. (Läs mer…)

I samarbete med Association for Liberal Thinking (ALT) genomfördes en tredagarskonferens i Principles for a Free Society, 18-20 februari.

Ett 30-talet turkiska ungdomar, från olika delar av landet, deltog i konferensen. Samtliga är studerande, de flesta inom statsvetenskap och internationella relationer. Deltagarna var mycket aktiva i diskussioner, om såväl Turkietspecifika och aktuella som principiella frågor. Förkunskapsnivån var generellt sett hög.

Talarna som föreläste med utgångspunkt i studieboken ”Principles for a Free Society” var både från JHS och från ALT; Thomas Gür, Fredrik Saweståhl och Klas Hjort från Sverige. De turkiska föreläsarna var: Özlem Çaglar Yýlmaz, chef för ALT, Dr. Bican Sahin, styrelseordförande för ALT, Dr. Cennet Uslu, chef för studier i Mänskliga Rättigheter vid ALT, och Dr. Bahadýr Akýn som är professor vid Karamanoglu Mehmet Bey University.

Foto: Thomas Gür föreläser inför den turkiska publiken. 

 

Söndag 12 september röstade det turkiska folket igenom en omfattande grundlagsändring. Ändringen innebär bland annat att militärens makt minskas, barns rättigheter stärks och offentliganställda ges rätt till kollektivavtal.

– Turkiet gör dessa reformer för sin egen skull. De har en gammal författning som är från tiden för militärkupper. Det innebär begränsningar när det gäller kurders rättigheter och ger för stort utrymme för konservativa krafter, kommenterar utrikesminister Carl Bildt till Sveriges Radio. Nu bereder man marken för en öppnare och mer demokratisk utveckling för landet, [Grundlagsändringarna] öppnar upp den europeiska dörren, även om det tar tid att komma in genom den, menar Bildt. 

Det positiva resultatet av folkomröstningen anses stärka det regerande AK-partiet, och bana väg för förnyat förtroende för president Erdogan. De nya tilläggen innebär en viss maktförskjutning från parlamentet och de högre domstolarna till presidenten och regeringen – något som oroar AKP-regeringens kritiker som är rädda för att det konservativa regeringspartiet med rötterna i turkisk islam planerar en smygislamisering av Turkiet. Bland annat denna fråga diskuterades på ett seminarium om Turkietbilden i Sverige och Europa som Jarl Hjalmarson Stiftelsen anordnade 2 september. Samtliga paneldeltagare var eniga i sin uppfattning om att den risken är minimal: AK-partiet är mycket tydligt med ytterligare europeisk integration är ett viktigt mål.
Thomas Gür, senior rådgivare till JHS i Turiketfrågor, välkomnar förändringarna: Ingen stat som vill inräknas i skaran av öppna och demokratiska länder i Europa kan leva med en författning beställd av en militärjunta.

Jarl Hjalmarson Stiftelsen arbetar sedan länge med AK-partiet. Verksamheten riktar sig bland annat till kvinnor och ungdomar, och utbildningar hålls kontinuerligt om den Europeiska Unionen och dess institutioner.

I bilden ses migrationsminister Tobias Billström och Gülseren Engström.

De senaste årtiondena har Turkiet utvecklats mot ett mer öppet och demokratiskt samhälle.  Näringslivet och turismen blomstrar, och det regerande AK-partiets balans mellan traditionellt och modernt anses av många kunna fungera som förebild för andra länder i Mellanöstern. Men samtidigt som Turkiet aldrig varit så bra som nu har många i Sverige och Europa en negativ bild av Turkiet. Denna skillnad blir inte minst uppenbar i diskussioner om ett framtida turkiskt EU-medlemskap. Detta diskuterades på ett seminarium om bilden av Turkiet som Jarl Hjalmarson Stiftelsen arrangerade 2 september.

I seminariepanelen satt migrationsminister Tobias Billström (M); Ahmet Önal, ordförande i Svensk-turkiska riksförbundet; Gülseren Engström, journalist och beteendevetare samt Fredrik Johansson, Head of Public Relations på Kreab & Gavin Anderson. Moderator var Thomas Gür, författare och senior rådgivare åt JHS. Diskussionen inleddes och avslutades med anföranden av Göran Lennmarker, moderat riksdagsman och ordförande i både Riksdagens utrikesutskott och JHS. (Läs mer…)

Svenska Dagbladets mellanösternkorrespondent Bitte Hammargren skriver på sin blogg om Turkiets långdragna förhandlingar om EU-medlemskap, med anledning av ett samarrangemang mellan Jarl Hjalmarson Stiftelsen, Olof Palmes Center och svenska generalkonsulatet i Istanbul. 

Läs Bitte Hammargrens artikel i Svenska Dagbladets Mellanösternblogg

Den 2 juni anordnade Jarl Hjalmarson Stiftelsen ett seminarium i Istanbul på temat Turkiet och EU i samarbete med Olof Palmes Internationella Centrer och svenska generalkonsulat i Istanbul.

En av talarna var den turkiske människorättsadvokaten Orhan Kemal Cengiz, som baserat en artikel i den engelskspråkiga, turkiska tidningen Today’s Zaman på sitt anförande.

Läs Orhan Kemal Cengiz artikel “How did the EU both strengthen and kill civil society in Turkey?”

Turkiet tillhör Europa4

Turkiets medlemskap … och förmenta hinder för medlemskap i EU var det ämne som diskuterades vid ett seminarium i Istanbul den 2 juni, 2010.  Deltagarna kom både från Turkiet och Sverige till detta samarrangemang mellan Hjalmarsonstiftelsen, Olof Palmes Internationella Center och det svenska generalkonsulatet i Istanbul.

Med en varierande portion av optimism var de närvarande överens om att Turkiet bör bli medlem i EU, frågan är dock när och hur det ska gå till. Deltagarna var också eniga om att Turkiet förändrats i rätt riktning, men att det finns mycket kvar att göra, bland annat vad gäller mänskliga rättigheter, korruption och militärens allt för stora inflytande över det civila samhället.

- Det är viktigt att Turkiet blir medlem i EU. Alla europeiska länder har rätt till detta [när uppställda kriterier uppfyllts]. Europeiska Unionen är ett kontinentalt projekt och inte en country club där man kan välja bort de som söker medlemskap, förklarade Göran Lennmarker, ordförande för utrikesutskottet i riksdagen tillika i Jarl Hjalmarson Stiftelsen, och slog an tonen när han inledde seminariet.

(I bilden ses Göran Lennmarker, ordförande för riksdagens utrikesutskott och tillika för Hjalmarsonstiftelsen, i samtal med Canan Kalsin, parlamentariker från det regerande AK-partiet samt vice ordförande för AK-partiets internationella kansli.)

(Läs mer…)

I slutet av februari beordrade en civil turkisk åklagare gripandet av ett tiotal aktiva höga officerare i de turkiska väpnade styrkorna för att de planerat en statskupp mot den då sittande AKP-regeringen.    Det är första gången som den civila turkiska rättsapparaten har gripit ett så stort antal aktiva officerare för kupplaner.

I slutet av februari beordrade en civil turkisk åklagare gripandet av ett tiotal aktiva höga officerare i de turkiska väpnade styrkorna för att de under perioden december 2002 – mars 2003 hade planerat en statskupp mot den då sittande AKP-regeringen under den dåvarande premiärministern Abdullah Gül, den nuvarande presidenten.

Gripandena kom efter det att en turkisk dagstidning, Taraf, publicerat de kupplaner som en grupp på cirka 150 officerare, däribland ett tjugotal generaler, inom den turkiska armén sammanställt på ett seminarium som formellt handlade om planeringen av ett krigsspel. (Läs mer…)

Jarl Hjalmarson Stiftelsens och Moderaternas samarbetspartner i Turkiet, AK-partiet, har ett händelserikt år bakom sig. Den turkiska författningsdomstolen hotade i somras att förbjuda partiet. Därefter blossade striderna upp med Partiya Karkerên Kurdistan (PKK), som från sina baser i norra Irak gick över gränsen och angrep militärer och civila.

AK-partiet tvingades därtill att hantera anklagelser om korruption, ett särskilt känsligt ämne för ett parti vars grundläggande affärsidé är att försöka bryta med Turkiets korrupta förflutna. Till detta kom den så kallade Ergenekonaffären, en konspiration från den så kallade ”djupa staten” – personer med förankring i militären och ämbetsmannaeliten – mot den demokratiskt valda regeringen. (Läs mer…)