Kjell Albin Abrahamsson har läst Krister Wahlbäcks bok Baltisk Befrielse – svenska insatser för friheten. Han skriver uppskattande om den i
Skånska Dagbladet 13 april 2012
Samma artikel är även publicerad i Tempus nr 15/2012.
I nyhetsbrev nr 3/2012 redogörs för den intervjurapport som JHS lanserat inför att Eurovision Song Contest går av stapeln i Baku i slutet av maj – ”Azerbajdzjan – i skuggan av en diktatur”.
Du kan även läsa om presentationen av Krister Wahlbäcks nya bok ”Baltisk Befrielse – svenska insatser för friheten, med efterord av Peeter Luksep.
En intervju med unga politiker från Ghana finns också med. De ingick i en grupp som besökte Sverige under en vecka i mars.
Krister Wahlbäck (till vänster) och Peeter Luksep förde ett samtal om "Baltisk Befrielse" när boken lanserades den 27 februari.
Krister Wahlbäck, nutidshistoriker, statsvetare och tidigare ambassadör har för Hjalmarsonstiftelsen skrivit boken Baltisk Befrielse – svenska insatser för friheten. I boken berättar han om hur svenska insatser - både enskilda personers och den svenska regeringens – bidrog till att demokratin fick fotfäste i Baltikum. Om den baltiska befrielsen skriver Krister Wahlbäck bland annat: ”Att tre små nationer med sammanlagt sju miljoner invånare kunde genomdriva att supermakten Sovjet återställde deras suveränitet efter femtio års ockupation, utan att jätteriket först hade besegrats i något krig, det var ofattbart enligt alla gängse lagar för stormaktspolitiken.”
Han beskriver hur statsminister Carl Bildt intresserar sig för och tar tag i frågan om baltisk självständighet. Hur Sverige till och med får Washington med på tåget och sjösätter flera initiativ som underlättar för Estland, Lettland och Litauen att bli fria och demokratiska stater. Krister Wahlbäck ger en initierad bild av de problem som uppstod när grupper av ryssar ”blev kvar” i de baltiska staterna. Även på detta område bidrog Sverige på ett konstruktivt sätt. (Läs mer…)
Krister Wahlbäck, nutidshistoriker, statsvetare och tidigare ambassadör har för Hjalmarsonstiftelsen skrivit boken Baltisk Befrielse – svenska insatser för friheten. I boken berättar han om hur
enskilda personers insatser lik som och den svenska regeringens bidrog till att demokratin fick fotfäste i Baltikum.
Peeter Luksep, tidigare moderat riksdagsledamot och en av initiativtagarna till måndagsmötena på Norrmalmstorg har skrivit ett efterord till Baltisk Befrielse – svenska insatser för friheten. Han beskriver drivkraften bakom måndagsmötena men också hur de utvecklades till något betydligt större än initiativtagarna ens hade vågat hoppas eller tro.
Läs eller ladda ned boken (.pdf)
Jarl Hjalmarson Stiftelsen (JHS) arbetar genom utbildning och information till politiska partier om demokratins olika beståndsdelar – samt om integrationsarbetet i Europa. Kunskapsöverföringen omfattar både ideologi och organisation. En lärdom från tidigare biståndsarbete är att initiativ och drivkraften till demokratisering måste komma inifrån. I annat fall rinner initiativen efter en tid ut i sanden. I denna process spelar goda exempel en viktig roll; grannländer som en befolkning kan identifiera sig med, framgång som visar på det möjliga, problem som vänts till framsteg, etc.
PPU:s kvinnoförbund
Demokratiuppbyggnaden i Estland, efter den sovjetiska ockupationen och självständigheten 1991, blev den i sinom tid den nybildade Stiftelsens pilotprojekt. Här kunde JHS pröva sin idé om stöd som helt bygger på kunskapsöverföring och nätverksbyggande mellan partier i olika länder.
Samarbete etablerades med det liberal-konservativa partiet Pro Patria Union (PPU). Redan från början inrymdes partiets ungdomsverksamhet i samarbetet. Senare tillkom även kvinnoförbundet. Till att börja med inriktades stödet på att sprida kunskap om politiskt basarbete samt organisationsuppbyggnad. Senare tillkom utbildning i kampanjplanering och kampanjteknik, demokratins och marknadsekonomins idéer, nätverksbyggande och rådgivning i mediefrågor samt regeringsarbete. (Läs mer…)
Professor Anders Åslund talar om "det baltiska undret".
Professor Anders Åslund är en av världens ledande experter på tidigare sovjetrepubliker. Anders Åslund har varit ekonomisk rådgivare till regeringar i Baltikum, Ryssland, Ukraina, Kirgizistan, m fl länder. Han är i dag verksam vid Peterson Institute for International Economics i Washington DC. Han har skrivit ett stort antal böcker, nu senast “How Latvia Came through the Financial Crisis”. Boken är författad tillsammans med Valdis Dombrovskis, Lettlands premiärminister.
– I en ekonomisk kris måste man skära ner på byråkratin. I Lettland skars den ner med 30 procent och lönerna [i den offentliga sektorn]sänktes i genomsnitt med 26 procent, förklarade Anders Åslund. (Läs mer…)
De nordiska och baltiska länderna har idag skrivit under ett samförståndsavtal om postering av diplomater på varandras utlandsmyndigheter. Avtalet ska underlätta för de nordisk-baltiska länderna att upprätthålla en diplomatisk närvaro runt om i världen genom flexibla och kostnadseffektiva lösningar.
Intensivt program på Bokmässan 2009
30 september 2009 Baltikum | Latinamerika | Samhälle | Seminarier | Utrikespolitik
Övre bilden från vänster: Cecilia Stegö Chiló, Richard Swartz och Walburga Habsburg Douglas. Nedre bilden från vänster: Linda Siverbo, Ferrnando Bautista och John Suarez.
Den 9 november är det 20 år sedan Berlinmuren föll. Detta firade Hjalmarsonstiftelsen på årets Bokmässa med att lansera antologin ”Demokratins triumf – 20 år efter Berlinmurens fall”. På samma tema arrangerades ett seminarium där tre av författarna berättade om sina erfarenheter – av kommunismen och vad som den att falla. Författarna som deltog i seminariet var: Walburga Habsburg Douglas som var med om att klippa upp järnridån mellan Ungern och Österrike, Richard Swartz som under många år var Svenska Dagbladets korresponden i Central- och Östeuropa samt Ceclia Stegö Chiló som även hon reste i och skrev om Öst under det händelserika året 1989. (Läs mer…)
Författare till denna bok är estländaren Andres Küng (1945-2002) som föddes i Sverige av föräldrar som flytt från Estland. Han var verksam som entreprenör, journalist och författare. Förordet är skrivet av Gunnar Hökmark, tidigare ordförande för Jarl Hjalmarson Stiftelsen och en av grundarna av Måndagsrörelsen till stöd för de baltiska folkens frihet.
Estlands, Lettlands och Litauens ekonomier har tills helt nyligen framstått som dånande expresståg på väg från en realkommunistisk sovjettid till det moderna Europa. För den som inte besökt något av de baltiska staterna på de senaste femton, tio eller ens fem åren är det omöjligt att förstå hela vidden av de förändringar som länderna genomgått. Det skriver Peeter Luksep och menar att det är intressant för demokratistiftelser som Hjalmarsonstiftelsen »att följa den diskussion om bristerna i Lettlands politiska liv som [finans]krisen lett till«.
Ett senvintergrått Riga inspirerar lätt till att skriva om ekonomiska svårigheter. Men om man på näthinnan har bilder av sovjettidens Riga så är det en skimrande stad man nu ser, från nybyggda kontorsskrapor och köptempel till enklaste kiosk eller rentav papperskorg.
Mycket riktigt är det vanligaste svaret på frågor om ekonomin att »om det här kallas kris, vad var det då förr«. Naturligtvis finns det som överallt i världen en utbredd oro, men här finns bekymmer också över vad som ses som okunniga och rentav fördomsfulla omdömen i västliga medier. De baltiska staterna har inte haft några Lehmankrascher eller fordonsindustrikriser, de svenska bankerna fortsätter av allt att döma att tjäna pengar här och få utländska företag har lämnat.
