När nästan 98 procent av rösterna hade räknats stod det klart att socialliberalen Boris Tadić från Demokratiska partiet (DS) fick 25,33 procent av rösterna i söndagens presidentval, medan den tidigare nationalisten Tomislav Nikolic från Serbiens Progressiva Partiet (SNS) fick 24,99 procent, rapporterade b92.net. Det var inte som någon överraskning att det är just dessa två som kommer att möta varandra i den andra valomgången den 20 maj. Serbien fick i mars i år status som kandidatland till EU och båda partierna bejakar ett EU-medlemskap.Presidentkandidaten för Demokratiska partiet i Serbien (DSS) Vojislav Kostunica kunde räkna hem 7,44 procent av rösterna, medan kandidat för Förenta regionerna Serbien (URS) Zoran Stankovic fick 6,56%, rapporterade den serbiska regeringen på sin hemsida srbija.gov.rs. Hjalmarson Stiftelsen samarbete med båda dessa partier. (Läs mer…)

 

Söndag den 6 maj hålls parlaments-, lokal- och presidentval i Serbien. För första gången har väljarna möjlighet  att rösta på valfri ort i landet. Tidigare kunde man bara kunnat rösta på den plats där man var mantalskriven. Enligt färska siffror från balkaninsight.com har 70.000 serber gått med i politiska partier sedan början av året. Detta innebär att fler än 2 miljoner av totalt 7 miljoner serber i dag är medlemmar i ett politiskt parti. (Läs mer…)

Suzana Grubješić, vice partiledare för G17 plus, talar om Europeiska Unionen.

Den 20-22 januari arrangerade Jarl Hjalmarson Stiftelsen en konferens på temat ”Political branding och EU-integration” tillsammans med G17 Plus i Serbien. Platsen för konferensen var staden Nis, cirka tre timmars resa från Belgrad. Det här var den sista konferensen i en serie på tre delar.

Lördagen inleddes av Klas Hjort, som arbetar för Christofer Fjellner i Europa Parlamentet. Han berättade om hur EU fungerar, hur man får inflytande och varför EU är viktigt. På eftermiddagen gästades konferensen av Suzana Grubješić, som är vice partiledare för G17 Plus. Hon talade om EU-integration från ett Serbiskt perspektiv. (Läs mer…)

I en rapport som publicerades den 12 oktober konstaterar EU-kommissionen ”att Kroatien uppfyller de politiska kriterierna”. Man räknar med att Kroatien även klarar av de ekonomiska och andra kriterier, vilket bereder vägen för ett medlemskap från den 1 juli 2013. Samtidigt rekommenderade Kommissionen att Serbien beviljas status som kandidatland samt att Montenegro får inleda anslutningsförhandlingar.

I den årliga rapporten informerar Kommissionen om de framsteg som aspirerande EU-medlemmar gjort. I årets rapport gäller detta västra Balkan, Turkiet och Island. (Läs mer…)

Gripandet av den serbiska militära ledaren Ratko Mladic välkomnas av ett stort antal ledare i det internationella samfundet. Ratko Mladic var av den Internationella krigsförbrytartribunalen för tidigare Jugoslavien (ICTY) åtalad för krigsbrott. Han har varit på flykt undan rättvisan i närmare 16 år. ”Ratko Mladics gripande är bevis för att den serbiska ststen är beredd att uppfylla alla sina internationella skyldigheter, liksom nationell lagstiftning”, sa Suzana Grubješic, Vice ordförande för G17 Plus – Stiftelsens ena systerparti i Serbien. Hon tillade att de som anklagats för de värsta krigsförbrytelserna måste alla ställas inför rätta.

”Vi gratulerar Serbien och president Boris Tadic till att Ratko Mladic har gripits. Det är väldigt viktigt, det innebär att vi kan avsluta ett tragiskt kapitel i Europas historia” menade utrikesminister Carl Bildt. (Läs mer…)

Riksdagsledamot Oskar Öholm hälsar på Nicoal Lazic från serbiska DSS. Stefan Dragojevic, DSS och ambassadör Kire Ilioski, samt Jens Ahl (JHS) ser på.

13-14 maj arrangerade Jarl Hjalmarson Stiftelsen en rundsbordskonferens för ledarskikten från Stiftelsens samarbetspartier på Balkan. Frågor som diskuterades var bland annat den fortsatta integrationen av Balkanländerna i Europa och EU samt säkerhet ur olika aspekter.

- Det ligger i sakens natur att länderna på Balkan måste själva knacka på EU:s dörr och be om att bli insläppta. EU ber aldrig någon att ansluta sig, sa Walburga Habsburg, moderat riksdagsledamot och ledamot av Hjalmarsonstiftelsens styrelse. Hon fick medhåll från deltagarna vid rundsbordskonferensen.

- EU-kommissionen är en verklig vän. Men kom ihåg att processen inför medlemskap är väldigt närgången. Det var den också för Sverige inför vårt medlemskap, förklarade Göran Lennmarker, ordförande för Hjalmarsonstiftelsen. (Läs mer…)

 

Stående ses utrikesminister Antonio Milošoski från Makedonien (till vänster) och Genc Pollo, minister för innovation och IT i Albanien.

Vägen till medlemskap och säkerhetsaspekter på Balkan var några av de frågor som diskuterades under konferensen i Stockholm. Göran Lennmarker, ordförande för riksdagens utrikesutskott men även  för Stiftelsen, var en av dem som påminde om att även om vägen kan tyckas lång till EU-medlemskap – för Balkanländerna – så var situationen en gång liknande för de baltiska staterna. Och dessa är ju i dag EU-medlemmar.

Många var de deltagare som konstaterade att Sverige är det mest ”utvidgningsvänliga” av alla EU-medlemmar. Man påpekade även att denna terdje Balkankonferens anordnad av Hjalmarsonstifterlsen är ett utmärkt tillfälle att ”bland vänner tala öppet om problem och utbyta erfarenheter”.

Deltagarna diskuterade hinder på vägen till fullt EU-medlemskap – som bilaterala tvister. Samtidigt konsterades att utvecklingen går framåt:

- Sedan vi träffades för ett drygt år sedan har vi fått visumfrihet bland annat för oss från Serbien, konstaterade en nöjd Nikola Lazic, riksdagsman från Serbien och internationell sekreterare från Demokratska Stranka Srbije (DSS).

Partier som deltog i rundabordskonferensen var: Partia Demokratike e Shqipërisë i Albanien, Partija Demokratskog Progresa samt Stranka Demokratske Akcije som båda är från Bosnien-Herzegovina, VMRO-DPMNE från Makedonien, Demokratska Stranka Srbije samt G17 Plus som båda är från Serbien.

 

 

 

 

 

Strax före jul avskaffades krav på visum för Schengenområdet för medborgare från Serbien, Montenegro och Makedonien. Detta är en framgång för europavänner och det svenska ordförandeskapet, skriver Gerald Knaus, grundare och ordförande för the European Stability Initiative (ESI).
Gerald Knaus menar att visarestriktionerna var kontraproduktiva. Handel begränsades och psykologiska gränser skapade tvivel om en gemensam europeisk framtid. Han anser att mycket är vunnet med reformen, bland annat har länderna förbättrat sina gränskontroller, vilket var ett krav från EU för visumfrihet. Denna positiva utveckling omfattar även Albanien och Bosnien för vilka Gerald Knaus tror att restriktionerna kommer att lyftas någon gång under innevarande år. Kanske redan före sommarsemestrarna. (Läs mer…)