Riksdagsledamot Oskar Öholm hälsar på Nicoal Lazic från serbiska DSS. Stefan Dragojevic, DSS och ambassadör Kire Ilioski, samt Jens Ahl (JHS) ser på.

13-14 maj arrangerade Jarl Hjalmarson Stiftelsen en rundsbordskonferens för ledarskikten från Stiftelsens samarbetspartier på Balkan. Frågor som diskuterades var bland annat den fortsatta integrationen av Balkanländerna i Europa och EU samt säkerhet ur olika aspekter.

– Det ligger i sakens natur att länderna på Balkan måste själva knacka på EU:s dörr och be om att bli insläppta. EU ber aldrig någon att ansluta sig, sa Walburga Habsburg, moderat riksdagsledamot och ledamot av Hjalmarsonstiftelsens styrelse. Hon fick medhåll från deltagarna vid rundsbordskonferensen.

– EU-kommissionen är en verklig vän. Men kom ihåg att processen inför medlemskap är väldigt närgången. Det var den också för Sverige inför vårt medlemskap, förklarade Göran Lennmarker, ordförande för Hjalmarsonstiftelsen. (mer…)

Åtta skribenter, politiker och analytiker ger läsarna sin syn på Balkan. De skriver om dåtid men framför allt om framtid. En gemesnam nämnare är deras tilltro till EU och de balkanska folkens förhoppningar om EU-medlemskap.

Medverkande skribenter:
Förord av Walburga Habsburg Douglas
Mart Laar
Antonio Milososki
Dragan Velikic
Slavenka Drakulic
Gerald Knaus
Terezija Prskalo
Christian Wehrschütz
Mladen Ivanic

Läs boken online
Läs eller ladda ned boken (.pdf)
Ipad 

Christian Wehrschutz visar en tidning från Serbien. Han är en av författarna i antologin Balkan Blend.

Författarna i Hjalmarsonstiftelsens nya antologi Balkan Blend beskriver alla, ur olika infallsvinklar,  det positiva med EU-medlemskap för länderna på Balkan. Här finns dock inte några färdiga åsikter. I vissa frågor går meningarna isär, bland annat när det gäller Kosovos självständighet.

Ett 40-tal åhörare kom när Hjalmarsonstiftelsen torsdagen den 12 maj presenterade boken Balkan Blend – The Road to Renewal. Efter att Stiftelsens ordförande Göran Lennmarker hälsat välkommen presenterade Walburga Habsburg Douglas, moderat riksdagsledamot och ledamot av Hjalmarson Stiftelsens styrelse, texterna av de åtta författarna som bidragit till antologin. ”I denna antologi finns inga färdiga ståndpunkter. I vissa frågor har de olika författarna olika åsikter” förklarade Walburga Habsburg och förklarade att alla författarna, ur olika infallsvinklar, beskriver det positiva med EU-medlemskap för länderna på Balkan. ”Jag hoppas att presentationen ska ge mersmak för vidare läsning av boken” sa Walburga Habsburg. (mer…)

Jarl Hjalmarson Stiftelsen arrangerade en studieresa till Bryssel den 25-28 januari för en grupp yngre politiker från bosniska Party for Democratic Action, SDA.

Programmet inkluderade besök vid Europeiska kommissionen, Europaparlamentet, European People’s Party samt Nato. Deltagarna fick även möjlighet att träffa och samtala meChristofer Fjellner samtalar med besökarna från SDA.d Bosniens ambassadör till EU. I Europaparlamentet träffade gruppen de svenska ledamöterna Anna Ibrisagic och Christofer Fjellner, som båda berättade om olika aspekter av arbetet i Bryssel och sina respektive hemregioner. Deltagarna var nöjda med besöket och menade att det är värdefullt att få en djupare förståelse för, såväl som möjlighet att diskutera, sitt lands relationer med Europeiska Unionen samt Nato.

På bilden ses Christofer Fjellner diskutera arbetet i Europaparlamentet med deltagarna från SDA.

80-90 procent av makedonierna är för EU- och även Nato-medlemskap, förklarade Vasko Naumovski, vice premiärminister och EU-minister i Makedoniens regering när han den 17 november talade på ett frukostmöte arrangerat av Hjalmarsonstiftelsen. Det var med anledning av EU-kommissionens årliga utvidgningspaket, som presenterades den 8 november, som Vasko Naumovski talade om de framsteg som gjorts i Makedonien. ”Sverige välkomnar medlemsförhandlingar med Makedonien”, kommenterade UD och utrikesminister Carl Bildt när EU-rapporten släpptes.

En grupp av diplomater och moderata riksdagsledamöter var inbjudna att lyssna till Vasko Naumovskis syn på EU-medlemskap. Bilden han gav var mångfasetterad. Å ena sidan gör Makedonien framsteg främst på det politiska området, å andra sidan sätter Grekland fortfarande käppar i hjulet för medlemsförhandlingar. Det gäller namnet Makedonien, som även är namnet på en provins i Grekland:

– Det är som att Ryssland skulle motsätta sig att Europa kallas Europa eftersom en stor del av Europa finns i Ryssland. Eller att Moldavien inte får heta Moldavien eftersom det finns en provins i Rumänien med samma namn, sa Vasko Naumovski. (mer…)

EU har fattat beslut om att medborgare i Albanien och Bosnien-Herzegovina ska kunna resa in i Schengenområdet utan visum. Man räknar med att regeln kommer att börja tillämpas någon gång före jul.

”Reglerna för visumfrihet är det bästa beviset för att reformer på hemmaplan lönar sig för det egna landets invånare och i förhållandet till EU. Detta kan vi bygga på för att främja reformer som behövs för att dessa två länder ska kunna förverkliga sina Europaaspirationer” sa Štefan Füle, kommissionär för utvidgning och grannskapspolitik. I och med detta beslut är det nu medborgare från fem länder på Balkan som kan resa fritt till Schengenområdet. 2009 fick medborgare i Makedonien, Montenegro och Serbien denna rätt.  (mer…)

Under valrörelsen deltar drygt 100 av Jarl Hjalmarson Stiftelsen inbjudna gäster i Moderaternas valkampanj, och lär sig om demokratiska processer och kampanjmetoder.

Sylvia Asklöf Fortell på Blekinge Läns Tidning har träffat gäster från Makedonien och diskuterat frihet, skatter och internationell solidaritet:

I många länder i det gamla kommunistblocket bär väljarna på en djupt rotad misstänksamhet mot de styrande. Hur gör man för att få människor demokratiskt engagerade under sådana förutsättningar, undrar jag.

– Det är svårt, säger Lazar Nikolovski. – Min föräldrageneration lever fortfarande med bilden att det var materiellt bättre under kommunismen. Det vi egentligen måste göra är att vända oss till den unga generationen. De har betydligt större kontakt med omvärlden, de reser och är uppkopplade via internet. De har helt andra förutsättningar, säger Lazar.

– Vi arbetar mot korruptionen säger Panche Dameski, och vi arbetar för att få lägre skatter än de flesta andra länder. Vi kämpar också med att reformera jordbrukssektorn och locka investeringar till landet.

I Gotlands Allehanda skriver Bo Ture Larsson om situationen i Bosnien-Hercegovina. Han har intervjuat Mladen Ivanic i samband med en konferens som Hjalmarsonstiftelsen arrangerade i början av maj 2010.

Läs artikeln i Gotlands Allehanda

 

Stående ses utrikesminister Antonio Milošoski från Makedonien (till vänster) och Genc Pollo, minister för innovation och IT i Albanien.

Vägen till medlemskap och säkerhetsaspekter på Balkan var några av de frågor som diskuterades under konferensen i Stockholm. Göran Lennmarker, ordförande för riksdagens utrikesutskott men även  för Stiftelsen, var en av dem som påminde om att även om vägen kan tyckas lång till EU-medlemskap – för Balkanländerna – så var situationen en gång liknande för de baltiska staterna. Och dessa är ju i dag EU-medlemmar.

Många var de deltagare som konstaterade att Sverige är det mest ”utvidgningsvänliga” av alla EU-medlemmar. Man påpekade även att denna terdje Balkankonferens anordnad av Hjalmarsonstifterlsen är ett utmärkt tillfälle att ”bland vänner tala öppet om problem och utbyta erfarenheter”.

Deltagarna diskuterade hinder på vägen till fullt EU-medlemskap – som bilaterala tvister. Samtidigt konsterades att utvecklingen går framåt:

– Sedan vi träffades för ett drygt år sedan har vi fått visumfrihet bland annat för oss från Serbien, konstaterade en nöjd Nikola Lazic, riksdagsman från Serbien och internationell sekreterare från Demokratska Stranka Srbije (DSS).

Partier som deltog i rundabordskonferensen var: Partia Demokratike e Shqipërisë i Albanien, Partija Demokratskog Progresa samt Stranka Demokratske Akcije som båda är från Bosnien-Herzegovina, VMRO-DPMNE från Makedonien, Demokratska Stranka Srbije samt G17 Plus som båda är från Serbien.

 

 

 

 

 

Regeringen har i dag beslutat att förstärka Sveriges närvaron i Kaukasus och på Balkan genom uppgradering till ambassader av nuvarande sektionskanslierna i Pristina (Kosovo), Tblisi (Georgien), Chisinau (Moldavien) och Tirana (Albanien).

Fler sektionskontor i Västafrika görs också om till ambassader genom uppgradering av sektionskanslierna i Bamako (Mali), i Ouagadougou (Burkina Faso) och Monrovia (Liberia). Även i Kigali (Rwanda), La Paz (Bolivia), och i Phnom Penh (Kambodja) uppgraderas sektionskanslier till ambassader. Samtidigt stängs ambassaderna i Bratislava, Dakar, Dublin, Ljubljana, Luxemburg och Sofia. (mer…)