Riksdagsledamot Oskar Öholm hälsar på Nicoal Lazic från serbiska DSS. Stefan Dragojevic, DSS och ambassadör Kire Ilioski, samt Jens Ahl (JHS) ser på.

13-14 maj arrangerade Jarl Hjalmarson Stiftelsen en rundsbordskonferens för ledarskikten från Stiftelsens samarbetspartier på Balkan. Frågor som diskuterades var bland annat den fortsatta integrationen av Balkanländerna i Europa och EU samt säkerhet ur olika aspekter.

- Det ligger i sakens natur att länderna på Balkan måste själva knacka på EU:s dörr och be om att bli insläppta. EU ber aldrig någon att ansluta sig, sa Walburga Habsburg, moderat riksdagsledamot och ledamot av Hjalmarsonstiftelsens styrelse. Hon fick medhåll från deltagarna vid rundsbordskonferensen.

- EU-kommissionen är en verklig vän. Men kom ihåg att processen inför medlemskap är väldigt närgången. Det var den också för Sverige inför vårt medlemskap, förklarade Göran Lennmarker, ordförande för Hjalmarsonstiftelsen. (Läs mer…)

EU har fattat beslut om att medborgare i Albanien och Bosnien-Herzegovina ska kunna resa in i Schengenområdet utan visum. Man räknar med att regeln kommer att börja tillämpas någon gång före jul.

”Reglerna för visumfrihet är det bästa beviset för att reformer på hemmaplan lönar sig för det egna landets invånare och i förhållandet till EU. Detta kan vi bygga på för att främja reformer som behövs för att dessa två länder ska kunna förverkliga sina Europaaspirationer” sa Štefan Füle, kommissionär för utvidgning och grannskapspolitik. I och med detta beslut är det nu medborgare från fem länder på Balkan som kan resa fritt till Schengenområdet. 2009 fick medborgare i Makedonien, Montenegro och Serbien denna rätt.  (Läs mer…)

 

Stående ses utrikesminister Antonio Milošoski från Makedonien (till vänster) och Genc Pollo, minister för innovation och IT i Albanien.

Vägen till medlemskap och säkerhetsaspekter på Balkan var några av de frågor som diskuterades under konferensen i Stockholm. Göran Lennmarker, ordförande för riksdagens utrikesutskott men även  för Stiftelsen, var en av dem som påminde om att även om vägen kan tyckas lång till EU-medlemskap – för Balkanländerna – så var situationen en gång liknande för de baltiska staterna. Och dessa är ju i dag EU-medlemmar.

Många var de deltagare som konstaterade att Sverige är det mest ”utvidgningsvänliga” av alla EU-medlemmar. Man påpekade även att denna terdje Balkankonferens anordnad av Hjalmarsonstifterlsen är ett utmärkt tillfälle att ”bland vänner tala öppet om problem och utbyta erfarenheter”.

Deltagarna diskuterade hinder på vägen till fullt EU-medlemskap – som bilaterala tvister. Samtidigt konsterades att utvecklingen går framåt:

- Sedan vi träffades för ett drygt år sedan har vi fått visumfrihet bland annat för oss från Serbien, konstaterade en nöjd Nikola Lazic, riksdagsman från Serbien och internationell sekreterare från Demokratska Stranka Srbije (DSS).

Partier som deltog i rundabordskonferensen var: Partia Demokratike e Shqipërisë i Albanien, Partija Demokratskog Progresa samt Stranka Demokratske Akcije som båda är från Bosnien-Herzegovina, VMRO-DPMNE från Makedonien, Demokratska Stranka Srbije samt G17 Plus som båda är från Serbien.

 

 

 

 

 

Sommarens parlamentsval i Albanien visade prov på att både regeringspartierna och oppositionen var mycket angelägna om att allt skulle gå rätt till. På många punkter skedde det en förbättring jämfört med tidigare val. Men samtidigt fanns brister, främst inom administrationen och inblandning av partipolitik i rösträkningen.

Albanien har en lång historia av krig och diktatur. Sedan början av 1990-talet har landet gått från en kommunistisk diktatur till en ung demokrati med marknadsekonomi. Den ekonomiska utvecklingen är stark även om det fortfarande finns brister i de sociala och politiska systemen, vilket fördröjer vägen till framtida EU-medlemskap. En strävan som delas av hela befolkningen. Parlamentsvalet sommaren 2009 sågs av EU som ett test på hur långt Albanien har kommit på vägen mot EU-medlemskap Tidigare val inte har uppfyllt internationella krav på demokrati och transparens. (Läs mer…)