Den 11-13 maj arrangerade Jarl Hjalmarson Stiftelsen en konferens i Sarajevo tillsammans med PDP, ett av de två bosniska partierna som stiftelsen arbetar med. Deltagarna var unga kandidater och kampanjledare och fokus låg på att förbereda sig inför lokalvalet i oktober. Med som talare var Oskar Öholm, riksdagsledamot, Kristoffer Tamsons, konsult på Hallvarsson & Halvarsson och Sebastian Tham, pressekreterare. (Läs mer…)
När nästan 98 procent av rösterna hade räknats stod det klart att socialliberalen Boris Tadić från Demokratiska partiet (DS) fick 25,33 procent av rösterna i söndagens presidentval, medan den tidigare nationalisten Tomislav Nikolic från Serbiens Progressiva Partiet (SNS) fick 24,99 procent, rapporterade b92.net. Det var inte som någon överraskning att det är just dessa två som kommer att möta varandra i den andra valomgången den 20 maj. Serbien fick i mars i år status som kandidatland till EU och båda partierna bejakar ett EU-medlemskap.Presidentkandidaten för Demokratiska partiet i Serbien (DSS) Vojislav Kostunica kunde räkna hem 7,44 procent av rösterna, medan kandidat för Förenta regionerna Serbien (URS) Zoran Stankovic fick 6,56%, rapporterade den serbiska regeringen på sin hemsida srbija.gov.rs. Hjalmarson Stiftelsen samarbete med båda dessa partier. (Läs mer…)
Söndag den 6 maj hålls parlaments-, lokal- och presidentval i Serbien. För första gången har väljarna möjlighet att rösta på valfri ort i landet. Tidigare kunde man bara kunnat rösta på den plats där man var mantalskriven. Enligt färska siffror från balkaninsight.com har 70.000 serber gått med i politiska partier sedan början av året. Detta innebär att fler än 2 miljoner av totalt 7 miljoner serber i dag är medlemmar i ett politiskt parti. (Läs mer…)
Makedonska ungdomspolitiker förespråkar EU-medlemskap
16 februari 2012 Europeiska Unionen | Makedonien | Okategoriserade | Utbildning
Unga politiker från Makedonien besökte Kommissionen i Bryssel.
Makedonien är en av de aktuella kandidaterna till ett framtida EU-medlemskap. Över 85 procent av landets befolkning stödjer medlemskap i både EU och NATO. Men innan Makedonien kan gå med i någon av organisationerna, måste den känsliga namnkonflikten med Grekland lösas.
Som en del av projektet EU-integration på Balkan bjöd Jarl Hjalmarson Stiftelsen in unga politiker från det makedonska regeringspartiet, VMRO-DPMNE, till en konferens i Bryssel, 7-10 februari 2012.
Gruppen av entusiastiska ungdomspolitiker besökte EU:s huvudsakliga institutioner som Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och Europeiska rådet. I Parlamentet träffade de Anna-Maria Corazza Bildt som beskrev sitt arbete som EU-parlamentariker. På Kommissionen fick de en introduktion till EU:s historia av experterna Willem Noë och Mark Corner.
Utvidgningen av EU var inte helt oväntat överst på deltagarnas lista över intresseområden. Makedonierna ville få besked om när de tidigast kan bli medlemmar, men av förklarliga skäl kunde de inte få annat än generella uppskattningar.
Diskussionen om medlemskap var också i fokus i samband med besöket på NATO:s högkvarter. På grund av säkerhetsskäl ser många makedonier ett NATO-medlemskap som viktigare än ett medlemskap i EU. 2008 var landet på väg in i den europeisk-nordamerikanska försvarsalliansen, men blockerades av Grekland.
”I vårt land diskuterar alla politik”, berättade en av konferensens deltagare. Det har gått 21 år sedan Makedonien blev självständigt och landet befinner sig fortfarande i en genomgripande förändringsfas. En sak är dock säker: önskan om att bli en del av Europa är högt prioriterad hos den nya generationen.
Deltagarna från SDA tillsammans med Klas Hjort framför Europaparlamentet.
Den 23-26 januari arrangerade Jarl Hjalmarson Stiftelsen en studieresa för unga politiker från Bosnien och partiet SDA. Den första dagen inleddes med ett mycket uppskattat besök i Europaparlamentet. Där träffade deltagarna bland andra Kristina Lutz, kanslichef för Moderaterna i Parlamentet. De besökte även Europaparlamerntarikern Anna Maria Corazza Bildt. Hon berättade om sina erfarenheter från Balkan och de frågorna som just nu diskuteras inom EU, bland annat finanskrisen och familjens rättigheter. Besöket avslutades med en sightseeing i Parlamentet under ledning av Klas Hjort som arbetar för den moderata Europaparlamentarikern Christofer Fjellner. Efter en intressant förmiddag i Parlamentet tillbringades eftermiddagen på Kommissionen.
På den andra dagens förmiddagen fick de bosniska deltagarna träffa den bosniska EU-ambassadören Osman Topčagić, följt av en bussfärd till Nato. Där väntade tre möten varav det sista var med Ambassadör Branimir Jukic, som är Bosnien-Hercegovinas Nato-ambassadör. Gruppdeltagarna var mycket intresserade av Nato och dess aktiviteter. På hemresedagens förmiddag hann deltagarna med ett besök på Europarådet där de mötte Maria Sevdali som berättade om hur rådet fungerar, viktiga politiska frågor och hur det är att arbeta med ett roterande ordförandeskap.
Suzana Grubješić, vice partiledare för G17 plus, talar om Europeiska Unionen.
Den 20-22 januari arrangerade Jarl Hjalmarson Stiftelsen en konferens på temat ”Political branding och EU-integration” tillsammans med G17 Plus i Serbien. Platsen för konferensen var staden Nis, cirka tre timmars resa från Belgrad. Det här var den sista konferensen i en serie på tre delar.
Lördagen inleddes av Klas Hjort, som arbetar för Christofer Fjellner i Europa Parlamentet. Han berättade om hur EU fungerar, hur man får inflytande och varför EU är viktigt. På eftermiddagen gästades konferensen av Suzana Grubješić, som är vice partiledare för G17 Plus. Hon talade om EU-integration från ett Serbiskt perspektiv. (Läs mer…)
Av allt att döma kommer Kroatien att bli EU-medlem den 1 juli 2013. Men vägen dit har kantats av problem: en trötthet (fatigue) hos på att anta fler medlemmar bland EU:s medlemmar, gränsenkonflikt med Slovenien, en global finansiell kris med återverkningar inom EU och Kroatien, bara för att nämna några. Trots dessa hinder sa en klar majoritet av kroaterna ja till EU-medlemskap i en folkomröstning den 22 januari 2012. ”Mot bakgrund av alla svårigheter är framgången ännu större”, säger Andrej Plenković, kroatiska parlamentsledamot som representerar Hrvatska demokratska zajednica (HDZ). Det var en regering under HDZ:s ledning och ungerskt ordförandeskap som framgångsrikt avslutade Kroatiens anslutningsförhandlingar i juni 2011. (Läs mer…)
Jarl Hjalmarson Stiftelsen (JHS) arbetar genom utbildning och information till politiska partier om demokratins olika beståndsdelar – samt om integrationsarbetet i Europa. Kunskapsöverföringen omfattar både ideologi och organisation. En lärdom från tidigare biståndsarbete är att initiativ och drivkraften till demokratisering måste komma inifrån. I annat fall rinner initiativen efter en tid ut i sanden. I denna process spelar goda exempel en viktig roll; grannländer som en befolkning kan identifiera sig med, framgång som visar på det möjliga, problem som vänts till framsteg, etc.
Representanter från Jarl Hjalmarson Stiftelsen har varit i Bosnien för att inleda arbetet med att utvärdera Stiftelsens projekt på Balkan. Hur fungerar samarbetet? Vilka effekter nås? Vad kan göras annorlunda?
Efter två dagars samtal och möten är resultatet positivt: De aktiva i partiet PDP anser att samarbetet ger dem mycket på olika plan.
Strax invid gränsen mellan Kroatien och Bosnien-Hercegovina ligger Gradiðka. Husen som kantar vägen skulle antagligen kunna ligga i vilken by som helst i Central- eller Sydeuropa. Det är kulhålen som skiljer den från andra byar. Kulhål som påminner om att detta nyligen var en krigszon. Från 1992 till 1995 härjade ett inbördeskrig mellan serber, muslimer och kroater som tog slut först med Daytonavtalet. Konflikten i Bosnien började i och med det forna Jugoslaviens sönderfall. Över 250 000 människor dödades och 1,6 miljoner var tvungna att fly från sina hem. Kriget lever fortfarande i människors minnen. Något som märks men inte syns i den serbiska delrepubliken Srpskas huvudstad Banja Luka. Här finns affärskedjor precis som i alla Europeiska större städer. Kaféerna är många, liksom påbörjade byggprojekt. (Läs mer…)
Kroatien blir ny EU-medlem och Serbien börjar förhandla om medlemskap
17 oktober 2011 Artiklar | Europeiska Unionen | Kroatien | SerbienI en rapport som publicerades den 12 oktober konstaterar EU-kommissionen ”att Kroatien uppfyller de politiska kriterierna”. Man räknar med att Kroatien även klarar av de ekonomiska och andra kriterier, vilket bereder vägen för ett medlemskap från den 1 juli 2013. Samtidigt rekommenderade Kommissionen att Serbien beviljas status som kandidatland samt att Montenegro får inleda anslutningsförhandlingar.
I den årliga rapporten informerar Kommissionen om de framsteg som aspirerande EU-medlemmar gjort. I årets rapport gäller detta västra Balkan, Turkiet och Island. (Läs mer…)
Under fredagen ordnade Hjalmarsonstiftelsen program i den egna montern på Internationella torget.
Walburga Habsburg Douglas talade först om den politiska utvecklingen på Balkan, och om den nyligen utkomna antologin ”Balkan Blend”. Habsburg Douglas tecknade en ljus bild av de balkanska länderna, och betonade vikten av ett länderna, ett efter ett, närmar sig EU. (Läs mer…)
En fredsprocess för Balkan
Äntligen – Ratko Mladic har gripits
26 maj 2011 Artiklar | Balkan | Europeiska Unionen | Serbien | UtrikespolitikGripandet av den serbiska militära ledaren Ratko Mladic välkomnas av ett stort antal ledare i det internationella samfundet. Ratko Mladic var av den Internationella krigsförbrytartribunalen för tidigare Jugoslavien (ICTY) åtalad för krigsbrott. Han har varit på flykt undan rättvisan i närmare 16 år. ”Ratko Mladics gripande är bevis för att den serbiska ststen är beredd att uppfylla alla sina internationella skyldigheter, liksom nationell lagstiftning”, sa Suzana Grubješic, Vice ordförande för G17 Plus – Stiftelsens ena systerparti i Serbien. Hon tillade att de som anklagats för de värsta krigsförbrytelserna måste alla ställas inför rätta.
”Vi gratulerar Serbien och president Boris Tadic till att Ratko Mladic har gripits. Det är väldigt viktigt, det innebär att vi kan avsluta ett tragiskt kapitel i Europas historia” menade utrikesminister Carl Bildt. (Läs mer…)
Rundabordkonferens om utvecklingen på Balkan
14 maj 2011 Albanien | Balkan | Bosnien och Hercegovina | Europeiska Unionen | Kroatien | Makedonien | Seminarier | Serbien | Utrikespolitik
Riksdagsledamot Oskar Öholm hälsar på Nicoal Lazic från serbiska DSS. Stefan Dragojevic, DSS och ambassadör Kire Ilioski, samt Jens Ahl (JHS) ser på.
13-14 maj arrangerade Jarl Hjalmarson Stiftelsen en rundsbordskonferens för ledarskikten från Stiftelsens samarbetspartier på Balkan. Frågor som diskuterades var bland annat den fortsatta integrationen av Balkanländerna i Europa och EU samt säkerhet ur olika aspekter.
- Det ligger i sakens natur att länderna på Balkan måste själva knacka på EU:s dörr och be om att bli insläppta. EU ber aldrig någon att ansluta sig, sa Walburga Habsburg, moderat riksdagsledamot och ledamot av Hjalmarsonstiftelsens styrelse. Hon fick medhåll från deltagarna vid rundsbordskonferensen.
- EU-kommissionen är en verklig vän. Men kom ihåg att processen inför medlemskap är väldigt närgången. Det var den också för Sverige inför vårt medlemskap, förklarade Göran Lennmarker, ordförande för Hjalmarsonstiftelsen. (Läs mer…)
Åtta skribenter, politiker och analytiker ger läsarna sin syn på Balkan. De skriver om dåtid men framför allt om framtid. En gemesnam nämnare är deras tilltro till EU och de balkanska folkens förhoppningar om EU-medlemskap.
Medverkande skribenter:
Förord av Walburga Habsburg Douglas
Mart Laar
Antonio Milososki
Dragan Velikic
Slavenka Drakulic
Gerald Knaus
Terezija Prskalo
Christian Wehrschütz
Mladen Ivanic
Christian Wehrschutz visar en tidning från Serbien. Han är en av författarna i antologin Balkan Blend.
Författarna i Hjalmarsonstiftelsens nya antologi Balkan Blend beskriver alla, ur olika infallsvinklar, det positiva med EU-medlemskap för länderna på Balkan. Här finns dock inte några färdiga åsikter. I vissa frågor går meningarna isär, bland annat när det gäller Kosovos självständighet.
Ett 40-tal åhörare kom när Hjalmarsonstiftelsen torsdagen den 12 maj presenterade boken Balkan Blend – The Road to Renewal. Efter att Stiftelsens ordförande Göran Lennmarker hälsat välkommen presenterade Walburga Habsburg Douglas, moderat riksdagsledamot och ledamot av Hjalmarson Stiftelsens styrelse, texterna av de åtta författarna som bidragit till antologin. ”I denna antologi finns inga färdiga ståndpunkter. I vissa frågor har de olika författarna olika åsikter” förklarade Walburga Habsburg och förklarade att alla författarna, ur olika infallsvinklar, beskriver det positiva med EU-medlemskap för länderna på Balkan. ”Jag hoppas att presentationen ska ge mersmak för vidare läsning av boken” sa Walburga Habsburg. (Läs mer…)
Jarl Hjalmarson Stiftelsen arrangerade en studieresa till Bryssel den 25-28 januari för en grupp yngre politiker från bosniska Party for Democratic Action, SDA.
Programmet inkluderade besök vid Europeiska kommissionen, Europaparlamentet, European People’s Party samt Nato. Deltagarna fick även möjlighet att träffa och samtala me
d Bosniens ambassadör till EU. I Europaparlamentet träffade gruppen de svenska ledamöterna Anna Ibrisagic och Christofer Fjellner, som båda berättade om olika aspekter av arbetet i Bryssel och sina respektive hemregioner. Deltagarna var nöjda med besöket och menade att det är värdefullt att få en djupare förståelse för, såväl som möjlighet att diskutera, sitt lands relationer med Europeiska Unionen samt Nato.
På bilden ses Christofer Fjellner diskutera arbetet i Europaparlamentet med deltagarna från SDA.
80-90 procent av makedonierna är för EU- och även Nato-medlemskap, förklarade Vasko Naumovski, vice premiärminister och EU-minister i Makedoniens regering när han den 17 november talade på ett frukostmöte arrangerat av Hjalmarsonstiftelsen. Det var med anledning av EU-kommissionens årliga utvidgningspaket, som presenterades den 8 november, som Vasko Naumovski talade om de framsteg som gjorts i Makedonien. ”Sverige välkomnar medlemsförhandlingar med Makedonien”, kommenterade UD och utrikesminister Carl Bildt när EU-rapporten släpptes.
En grupp av diplomater och moderata riksdagsledamöter var inbjudna att lyssna till Vasko Naumovskis syn på EU-medlemskap. Bilden han gav var mångfasetterad. Å ena sidan gör Makedonien framsteg främst på det politiska området, å andra sidan sätter Grekland fortfarande käppar i hjulet för medlemsförhandlingar. Det gäller namnet Makedonien, som även är namnet på en provins i Grekland:
- Det är som att Ryssland skulle motsätta sig att Europa kallas Europa eftersom en stor del av Europa finns i Ryssland. Eller att Moldavien inte får heta Moldavien eftersom det finns en provins i Rumänien med samma namn, sa Vasko Naumovski. (Läs mer…)
Slopade visumkrav för Balkan
8 november 2010 Albanien | Artiklar | Bosnien och Hercegovina | Europeiska UnionenEU har fattat beslut om att medborgare i Albanien och Bosnien-Herzegovina ska kunna resa in i Schengenområdet utan visum. Man räknar med att regeln kommer att börja tillämpas någon gång före jul.
”Reglerna för visumfrihet är det bästa beviset för att reformer på hemmaplan lönar sig för det egna landets invånare och i förhållandet till EU. Detta kan vi bygga på för att främja reformer som behövs för att dessa två länder ska kunna förverkliga sina Europaaspirationer” sa Štefan Füle, kommissionär för utvidgning och grannskapspolitik. I och med detta beslut är det nu medborgare från fem länder på Balkan som kan resa fritt till Schengenområdet. 2009 fick medborgare i Makedonien, Montenegro och Serbien denna rätt. (Läs mer…)
Under valrörelsen deltar drygt 100 av Jarl Hjalmarson Stiftelsen inbjudna gäster i Moderaternas valkampanj, och lär sig om demokratiska processer och kampanjmetoder.
Sylvia Asklöf Fortell på Blekinge Läns Tidning har träffat gäster från Makedonien och diskuterat frihet, skatter och internationell solidaritet:
I många länder i det gamla kommunistblocket bär väljarna på en djupt rotad misstänksamhet mot de styrande. Hur gör man för att få människor demokratiskt engagerade under sådana förutsättningar, undrar jag.
- Det är svårt, säger Lazar Nikolovski. – Min föräldrageneration lever fortfarande med bilden att det var materiellt bättre under kommunismen. Det vi egentligen måste göra är att vända oss till den unga generationen. De har betydligt större kontakt med omvärlden, de reser och är uppkopplade via internet. De har helt andra förutsättningar, säger Lazar.
- Vi arbetar mot korruptionen säger Panche Dameski, och vi arbetar för att få lägre skatter än de flesta andra länder. Vi kämpar också med att reformera jordbrukssektorn och locka investeringar till landet.
I Gotlands Allehanda skriver Bo Ture Larsson om situationen i Bosnien-Hercegovina. Han har intervjuat Mladen Ivanic i samband med en konferens som Hjalmarsonstiftelsen arrangerade i början av maj 2010.
Toppmöte om Balkan
8 maj 2010 Albanien | Bosnien och Hercegovina | Europeiska Unionen | Kroatien | Makedonien | Seminarier | Serbien
Stående ses utrikesminister Antonio Milošoski från Makedonien (till vänster) och Genc Pollo, minister för innovation och IT i Albanien.
Vägen till medlemskap och säkerhetsaspekter på Balkan var några av de frågor som diskuterades under konferensen i Stockholm. Göran Lennmarker, ordförande för riksdagens utrikesutskott men även för Stiftelsen, var en av dem som påminde om att även om vägen kan tyckas lång till EU-medlemskap – för Balkanländerna – så var situationen en gång liknande för de baltiska staterna. Och dessa är ju i dag EU-medlemmar.
Många var de deltagare som konstaterade att Sverige är det mest ”utvidgningsvänliga” av alla EU-medlemmar. Man påpekade även att denna terdje Balkankonferens anordnad av Hjalmarsonstifterlsen är ett utmärkt tillfälle att ”bland vänner tala öppet om problem och utbyta erfarenheter”.
Deltagarna diskuterade hinder på vägen till fullt EU-medlemskap – som bilaterala tvister. Samtidigt konsterades att utvecklingen går framåt:
- Sedan vi träffades för ett drygt år sedan har vi fått visumfrihet bland annat för oss från Serbien, konstaterade en nöjd Nikola Lazic, riksdagsman från Serbien och internationell sekreterare från Demokratska Stranka Srbije (DSS).
Partier som deltog i rundabordskonferensen var: Partia Demokratike e Shqipërisë i Albanien, Partija Demokratskog Progresa samt Stranka Demokratske Akcije som båda är från Bosnien-Herzegovina, VMRO-DPMNE från Makedonien, Demokratska Stranka Srbije samt G17 Plus som båda är från Serbien.
Regeringen har i dag beslutat att förstärka Sveriges närvaron i Kaukasus och på Balkan genom uppgradering till ambassader av nuvarande sektionskanslierna i Pristina (Kosovo), Tblisi (Georgien), Chisinau (Moldavien) och Tirana (Albanien).
Fler sektionskontor i Västafrika görs också om till ambassader genom uppgradering av sektionskanslierna i Bamako (Mali), i Ouagadougou (Burkina Faso) och Monrovia (Liberia). Även i Kigali (Rwanda), La Paz (Bolivia), och i Phnom Penh (Kambodja) uppgraderas sektionskanslier till ambassader. Samtidigt stängs ambassaderna i Bratislava, Dakar, Dublin, Ljubljana, Luxemburg och Sofia. (Läs mer…)
Nya visumregler för Serbien, Montenegro och Makedonien
14 december 2009 Artiklar | Balkan | Makedonien | Serbien
Strax före jul avskaffades krav på visum för Schengenområdet för medborgare från Serbien, Montenegro och Makedonien. Detta är en framgång för europavänner och det svenska ordförandeskapet, skriver Gerald Knaus, grundare och ordförande för the European Stability Initiative (ESI).
Gerald Knaus menar att visarestriktionerna var kontraproduktiva. Handel begränsades och psykologiska gränser skapade tvivel om en gemensam europeisk framtid. Han anser att mycket är vunnet med reformen, bland annat har länderna förbättrat sina gränskontroller, vilket var ett krav från EU för visumfrihet. Denna positiva utveckling omfattar även Albanien och Bosnien för vilka Gerald Knaus tror att restriktionerna kommer att lyftas någon gång under innevarande år. Kanske redan före sommarsemestrarna. (Läs mer…)
EU-utbildning på export, är rubriken i decembernumret av Moderaternas tidning Medborgaren. Här beskrivs Stiftelsens arbete i Kroatien där man skräddarsytt utbildning för att förbereda unga på vad som kommer den dag landet blir EU-medlem.
Sommarens parlamentsval i Albanien visade prov på att både regeringspartierna och oppositionen var mycket angelägna om att allt skulle gå rätt till. På många punkter skedde det en förbättring jämfört med tidigare val. Men samtidigt fanns brister, främst inom administrationen och inblandning av partipolitik i rösträkningen.
Albanien har en lång historia av krig och diktatur. Sedan början av 1990-talet har landet gått från en kommunistisk diktatur till en ung demokrati med marknadsekonomi. Den ekonomiska utvecklingen är stark även om det fortfarande finns brister i de sociala och politiska systemen, vilket fördröjer vägen till framtida EU-medlemskap. En strävan som delas av hela befolkningen. Parlamentsvalet sommaren 2009 sågs av EU som ett test på hur långt Albanien har kommit på vägen mot EU-medlemskap Tidigare val inte har uppfyllt internationella krav på demokrati och transparens. (Läs mer…)
