Bolivia
I Latinamerika samarbetar Jarl Hjalmarson Stiftelsen med Unión de Partidos Latinoamericanos (UPLA). UPLA är samarbetsorganisationen för centre-rightpartier i Latinamerika och är i sin tur medlem av International Democrat Union (IDU).
Folkmängd: 10,3 miljoner
Yta: 1 098 581 km2
BNP (PPP): 50,94 miljarder dollar (uppskattning för 2011)
BNP per capita (PPP): 4 800 $ (uppskattning för 2011)
Tillväxttakt: 5,2 procent (uppskattning för 2011)
Statschef och Regeringschef: Evo Morales
Bolivia blev självständigt från Spanien 1825. Landets historia efter självständigheten har varit en historia av militärkupper – närmare 200 kupper och motkupper har ägt rum sedan självständigheten. Under 80-talet fick landet en relativt demokratisk civil regering.
Beträffande mänskliga rättigheter så har landet ratificerat många – men inte alla – av de centrala konventionerna. Implementeringen dröjer dock. Ett av de största problemen är straffrihet för dem som varit inblandade i våldshandlingar under militärregimens tid. Rättssystemet är korrupt och ineffektivt. Fattigdomen är utbredd, 2007 uppskattades cirka 60 procent av befolkningen leva under fattigdomsstrecket.
I maj 2008 bildades Unión de Naciones Suramericanas (Unasur) de sydamerikanska nationernas union. Den nya unionen, med sina tolv medlemsländer, är grundad med EU som förebild men är än så länge mest symbolisk.
Det senaste valet till presidentposten och parlamentet ägde rum i december 2009. Presidentvalet vanns av Evo Morales från Movimiento al Socialismo (MAS), med 64 procent av rösterna. Morales främsta vallöfte var att ge makt till Bolivias fattiga samt att åternationalisera de gastillgångar som finns i landet, vilket också till stor del skett. Nationaliseringen har lett till stora internationella protester.
Morales är Sydamerikas förste indianske president. Morales politik har återuppväckt spänningar baserade på ras och på ekonomi i landet, där skiljelinjen i stora drag går mellan landets västra, höglänta, del som främst bebos av ursprungsbefolkning, och landets låglänta östra delar, med odlingsbar mark och som är mer industrialiserade, rikare och som domineras av en ickeursprungsbefolkning. Splittringen har lett till krav på folkomröstningar för att visa på ett folkligt stöd för en delning av landet. En separation framstår dock inte som trolig i nuläget. I januari 2009 hölls en folkomröstning där ändringar av konstitutionen godkändes, vilken ger ursprungsbefolkningen större inflytande över naturtillgångar och samtidigt möjliggör för presidenten att bli omvald flera gånger.
Stiftelsens samarbetspartier Acción Democrática Nacionalista (ADN), och Nueva Fuerza Republicana, är båda i opposition.
Nästa val till presidentposten och till parlamentets två kamrar äger rum 2014.
Ett uttalat mål för Hjalmarsonstiftelsen i Latinamerika är att utbilda kvinnliga beslutsfattare och ungdomspolitiker. Under 2012 hölls ett antal utbildningar på temat ”Empoderamiento de Mujeres” med deltagare från flera latinamerikanska länder. I samband med dessa konferenser anordnades ungdomskonferens på temat ”Principles for a Free Society” (en skrift utgiven av JHS).
Print 
PDF
