Observationer från parlamentsvalet i Vitryssland

29 september 2016   Nyheter | Vitryssland

Den 11 september genomfördes parlamentsval i Vitryssland. I en artikel för Jarl Hjalmarsson Stiftelsen beskriver Margareta Cederfelt, riksdagsledamot för Moderaterna och vice ordförande i den svenska OSSE-delegationen, sina iakttagelser från det tredje valet hon observerat i Vitryssland.

Vitryssland, Europas sista diktatur, gick till parlamentsval den 11 september i år. OSSE PA observerade valet och jag deltog som observatör. Årets val är det tredje valet jag observerat i Vitryssland. Tyvärr är min slutsats att de demokratiska framsteg som gjorts gentemot tidigare val är i det närmaste obefintliga. President Lukasjenko fortsätter att styra Vitryssland med järnhand.

Den allmänna känslan som slog mig var att det rådde maktlöshet och apati i samhället, det vill säga viljan att göra motstånd, att kandidera, att driva frågor politiskt var i det närmaste obefintlig. Inför presidentvalet 2010 var oppositionen välorganiserad och det fanns ett omfattande engagemang i samhället för en regimförändring. Tyvärr slog regimen kraftfullt tillbaks mot de oppositionella. 2010 var det året som polis och militär fängslade partiledare, partimedlemmar och allmänhet. Vare sig vid årets parlamentsval eller 2015 års presidentval noterade jag förekomsten av någon synlig opposition. Sverige bidrog 2010 med att stödja demokratiutvecklingen i Vitryssland genom kontakt med oppositionella. Jag minns speciellt den mottagningen som den svenska ambassadören hade arrangerat kvällen före valet och där samtliga oppositionella partiledare närvarade. Deras förklaring till varför de kom till Sveriges ambassad istället för att bedriva valrörelse var att de hade större möjlighet till påverkan på den svenska ambassaden än ute på gator och torg. Detta säger en hel del om det klimat som rådde då och fortfarande råder.

Resultatet av parlamentsvalet var en framgång i så måtto att av parlamentets 110 platser innehas 108 av de regimtrogna partierna och två av oppositionella. Detta är ett framsteg, om än litet, eftersom det är första gången oppositionella har fått möjlighet att bli valda.

Att det var valrörelse var inget som syntes, inga valaffischer, inga kampanjaktiviteter, inga partiannonser. Valrörelsen var i det närmaste osynlig. Däremot var ordföranden för valkommittén (valmyndigheten) desto synligare i media under valrörelsen. På bästa sändningstid brukade valkommitténs ordförande sitta i TV studion och sprida sitt budskap om att det inte fanns någon anledning att rösta på oppositionen eftersom den är oduglig, alla kompetenta personer vill naturligtvis ingå i regeringen.

Några av de frågetecken som OSSE och ODIHR konstaterade förekommande i valet är

  • Antalet registrerade väljare uppgavs vara 6 990 696 som var uppförda på de lokala vallokalernas egna röstlängder. Eftersom en central röstlängd saknades fanns ingen möjlighet att kontrollera det totala antalet registrerade väljare. Detta möjliggjorde röstning i flera vallokaler.
  • Antalet nominerade kandidater uppgick till 630 men endast 484 kandiderade. Av de 630 nominerade blev 93 personer inte godkända att kandidera, orsakerna varierade men några exempel på motiv är avsaknad av godkänd inkomstdeklaration, ej godkända uppgivna ekonomiska tillgångar, otillräckligt antal godkända signaturer för stöd eller avsaknad av annan dokumentation. Det är den centrala valmyndigheten som beslutar om vilka som kan registreras som kandidater och beslutsprocessen var vare sig transparent eller tydlig.
  • Kandidaternas tillgång till media var restriktiv. Enligt den vitryska lagstiftningen är ärekränkning, förolämpningar, uppmaning till bojkott av valet förbjudet. Vem som avgör vad som faller inom nämnda kriterier beslutas av domstol. Domarna är utsedda av presidenten. Domstolsprocessen är långsam och saknar transparens. Fler än 727 anmälningar var inlämnade men flertalet anmälningar avgjordes i sluten domstolsförhandling utan offentliggjort domslut.
  • Enligt vitrysk lag skall observatörer, såväl utländska som nationella, ges möjlighet till ackreditering med möjlighet att observera valets genomförande i vallokalen. Flertalet observatörer fick inte möjlighet att observera den lokala valkommissionens arbete i sin helhet, exempelvis att inspektera röstlängden eller få kopior av valresultatet i vallokalen. De flesta godkända nationella observatörerna var engagerade i regeringspartiets kampanj.
  • Rösträkningen i vallokalerna genomfördes i de flesta lokaler i strid inte bara med den nationella lagstiftningen utan också i strid med internationella överenskommelser.

För att ett val skall genomföras demokratiskt är det inte tillräckligt med en nationell lagstiftning som ger ett relevant intryck på pappret utan lagstiftningen måste också tillämpas. Dessutom måste det politiska klimatet vara tillåtande och erbjuda möjlighet till politisk aktivitet. En fri media, tryck- och yttrandefrihet och mötesfrihet är grundläggande ingredienser i en demokrati. Domstolarnas agerande måste vara objektivt, transparent och stå obundet i förhållande till den styrande makten. Respekten för medborgarnas rätt att ge uttryck för sin åsikt i fria demokratiska val måste tillämpas. Inget av detta förekommer i dagens Vitryssland.

Vitryssland har lång väg kvar att gå innan landet kan betraktas som demokratiskt. Utvecklingen i Vitryssland är en angelägenhet för övriga Europa. Det stöd som EU, OSSE, Europarådet och andra internationella organisationer kan erbjuda är viktigt liksom det stöd för en utveckling i demokratisk riktning som det civila samhället bidrar med. Jag ger inte upp, målet måste vara att nästa val blir mer demokratiskt än tidigare val.

 

Margareta Cederfelt
Riksdagsledamot (M)
Vice ordförande OSSE-delegationen

You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 Both comments and pings are currently closed.