Iakttagelser från det ryska parlamentsvalet

26 september 2016   Nyheter | Ryssland

Den 18 september genomfördes val till statsduman i Ryssland. Sotiris Delis, riksdagsledamot för moderaterna, beskriver i en artikel för Jarl Hjalmarson Stiftelsen de iakttagelser han gjorde i sin roll som valobservatör genom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europas parlamentariska församling (OSSE PA).

Valet till det ryska parlamentets underhus, Statsduman, genomfördes den 18 september i år. Det blev mitt första observationsuppdrag inom ramen för OSSE PA, en viktig erfarenhet för egen del och en inblick i ett lands arbete för att närma sig demokratin. Mina iakttagelser skiljer sig inte nämnvärt än de preliminära slutsatserna i OSSEs rapport som läsaren kan ta del av via www.oscepa.org

Från Sverige deltog 10 observatörer. Från OSSE/ODIHR 20 experter och 64 långtidsobservatörer. Under observationsdagen deltog 482 observatörer från 44 länder. Observationsuppdraget gick bl.a. ut på att observera öppnandet av vallokalerna, valprocedurer, rösträkningen, iaktta avvikelser inom ramen för valet, etc.

Valet var ursprungligen planerat till den 4 december men genom dekret tidigarelades det bland annat med motiveringen att det skulle spara pengar genom att nu sammanfalla med valen till flera regionala parlament.

I årets dumaval har man återgått till ett kombinerat valsystem. Hälften av de 450 ledamöterna väljs i enmansvalkretsar där den kandidat som får flest röster tar hem mandatet. Resten utses via partilistorna och fördelas proportionellt utifrån röstandel, bland de partier som tar sig över spärren, som sänkts från 7 till 5 procent. Inför valet var 14 politiska partier registrerade, med 6500 kandidater. Landet har 111 miljoner väljare. Mandaten i statsduman sträcker sig över fem år.

Nya regler slår fast att partier som fått minst 3 procent i det senaste valet, eller som har minst en plats i något regionalt parlament, automatiskt tillåts ställa upp. Det har inneburit att totalt 14 partier i år deltar, jämfört med sju 2011.

2011 års val resulterade i stora protester över hela landet med anklagelser om valfusk. Inför 2016 såg man till att till centrala valkommitténs ordförande utse Ella Pamfilova, en internationellt ansedd MR-expert. Inför valet mötte vi Pamfilova som repetitivt deklarerade valorganisationens arbete för ”att konkurrens, transparens och rättvis valprocess skall råda”.

Vid ankomsten till Moskva, min stationeringsort, märkte jag knappast något som tydde på att det pågick ett val i landet. Med detta menas inga affischer med politiska budskap, politiska möten och andra valaktiviteter som vi är vana i väst.

Det mesta av information fick jag/observatörerna genom intensiva möten med representanter i de största partierna. Störst av alla Enade Ryssland, president Putins parti, det kommunistiska partiet, det nationalistiska liberaldemokratiska partiet, det vänsterinriktade partiet för ett rättvist Ryssland, Rysslands patrioter, Yabloko, Parnas, Rysslands pensionärsparti etc. Utöver möten med de politiska partierna fick vi även information av rysk medias representanter och samhällsorganisationer.

Några av oppositionspartierna och samhällsorganisationerna framförde starka synpunkter om att valprocedurerna och genomförandet av dessa skulle sakna transparens och präglas av demokratiunderskott. Som jag uppfattade de flesta diskussionerna under valkampanjen handlade de om den socioekonomiska situationen i landet, den politiska stabiliteten samt utrikespolitiken.

Intresset för valet, enligt prognoserna, var lågt. En stor del av de unga avstod att rösta. Deltagandet uppskattades till 48 %. Valet hade en större synlig transparensgrad. Subtilare metoder, enligt min bedömning, genom ökad och mycket detaljerad lagstiftning, i vissa fall nyttjandet av de administrativa resurserna som de styrande hade till sitt förfogande och en obalanserad rapportering av riksmedier till de styrandes fördel kan ha begränsat substansen av den utåt sett högre transperensgrad i valprocessen.

Att valet tidigarelagts tre månader och startat mitt under ryssarnas semester ses av många som ett sätt att hindra oppositionen från att mobilisera sig. Oppositionspolitiker vittnar om svårigheter att få tillstånd för möten och andra aktiviteter. Lagstiftningen som berör offentliga sammankomster har skärpts. Att demonstrera utan tillstånd kan ge fleråriga fängelsestraff.

De flesta ryssar hämtar sin information från tv-media. Men de flesta kanalerna är antingen statsägda eller ägda av företag med nära band till Kreml. Mellan 63-91% av riksinslag var till gagn för det styrande partiet Förenade Ryssland och presidenten.

Förenade Ryssland, Putins maktparti, förblir det största partiet i duman. Hans popularitet bygger på bilden av honom som en stark ledare som efter år av ekonomisk och inte minst militär förnedring har gjort Ryssland stort, starkt och stolt igen. Missnöjet har varit växande i flera år till följd av starkt försämrad ekonomi.

Söndagens val lär inte förändra något nämnvärt. För Putin är det en station på vägen mot hans verkliga mål, att återväljas till president 2018 för ytterligare en sexårsperiod. Idag är det svårt att se vad som skulle kunna hindra honom. Ryssland får fortsätta att vänta på verklig demokrati. Väljarapatin har sin förklaring.

Sotiris Delis (M)
Riksdagsledamot

You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 Both comments and pings are currently closed.