Stiftelsens två serbiska samarbetspartier går till val

2 maj 2012   Nyheter | Serbien

 

Söndag den 6 maj hålls parlaments-, lokal- och presidentval i Serbien. För första gången har väljarna möjlighet  att rösta på valfri ort i landet. Tidigare kunde man bara kunnat rösta på den plats där man var mantalskriven. Enligt färska siffror från balkaninsight.com har 70.000 serber gått med i politiska partier sedan början av året. Detta innebär att fler än 2 miljoner av totalt 7 miljoner serber i dag är medlemmar i ett politiskt parti.

Boris Tadic, Serbiens president, avgick i mars i år med förhoppningen att hans parti Demokratiska Parti (DS) skulle dra nytta av att Serbien i mars månad äntligen fått status som kandidatland för EU-medlemskap. Detta kan  öka  DS*s chanser, skriver Financial Times. ”Hans parti och dess allierade står inför en stor utmaning från det konservativa oppositionspartiet Serbiska Progressiva Partiet (SNS).”Ett att Boris Tadic vann valet 2008 med knapp majitet har han och DS prioriterat arbetat för att Serbien ska bli EU-medlem. Förra året greps och utlämnades de två sista etnisk-serbiska krigsförbrytarna, inklusive Ratko Mladic, bosnien-serbisk befälhavare som är misstänkt för folkmord.” I en opinionsundersökning som nyligen publicerades fick Boris Tadic och hans parti 26.7%, tätt följd av Tomislav Nikolić från Progressiva Partiet med 25.7%.

”Serbien måste kommer till rätta med det politiska och ekonomiska arvet efter ett decennium med krig och isolering under Milosevic, som avsattes år 2000 och dog 2006 under pågående rättegången mot honom i Haag. Han anklagades för sin roll i de krig som följde på sönderfallet av det socialistiska Jugoslavien ”, rapporterar EurActiv.com/Reuters. ”En svällande offentlig förvaltning, gammaldags infrastruktur och fortsatta spänningar med den forna [serbiska] provinsen Kosovo har hämmat utvecklingen och avskräckt investerare.”

Jarl Hjalmarson Stiftelsen har två samarbetspartier i Serbien: Democratic Party of Serbien (DSS) och G17 Plus. Det senare är en del av valkoalitionen United Regions of Serbia (URS). Ledaren för koalitionen är Mladjan Dinkic, tidigare vice premiärminister som lämnade regeringen i början av året.

– Decentralisering är ett centralt tema i URS: s kampanj, förklarar Tomislav Damnjanovic, Kampanjchef hos G17.

URS har samlat in över 600.000 underskrifter till stöd för en decentralisering och betraktas i dag av många som  en symbol för just denna kamp.

– Belgradbor glömmer ofta att deras stad inte alls är populär ute i landet utan tvärtom ofta anses bära skuld för dåliga förhållanden på landsbygden. Detta är orsaken till att man utanför Belgrad ofta stödjer autonoma och andra kandidater eller initiativ som starkt utmanar Belgrad. Till skillnad från andra politiker från huvudstaden, har Dinkic under ett år outtröttligt rest runt i hela Serbien. Han och URS har lyssnat till och lärt sig vad den genomsnittlige väljaren i Serbien har att säga, säger Tomislav Damnjanovic som förklarar att URS i valkampanjen fokuserar på decentralisering, ekonomi,  jordbruket och ”den största överraskningen” ett program för statligt professionalisering. ”Och URS klättrar i opinionsmätningarna”.

– Efter att ha analyserat en rad undersökningar har vi kommit fram till att nyckeln till URS’s framgång ligger i den extraordinära populariteten och tillväxten bland unga väljare. Det gäller de med gymnasieexamen men också arbetare – det senare förvånade även kampanjenpersonalen, säger Damnjanovic.

URS har ägnat särskild uppmärksamhet åt sin kampanj på Internet, som styrts av en grupp volontärer. För närvarande har URS’ Facebooksida det största antalet ”gilla” bland alla partier i Serbien och inget annat parti kommer i närheten av URS’ antal ”tala om”.
URS har utsett Zoran Stankovic till presidentkandidat.

– För många kom det som en chock när Zoran Stankovic utsågs till hälsovårdsdminister, förklarar Tomislav Damnjanovic.

– Han är opartisk och har ett obestridligt rykte vad gäller professionalism och akademia. Han är närmast en krigshjälte, en man med många  kvaliteter både vad gäller yrke och person.
– Stankovic är en acceptabel kandidat för det konservativ Serbien. Han kan förena, harmonisera och leda landet med obestridligt auktoritet. Hans åsikter är uppfriskande eftersom han kan närma sig ämnen som andra inte kan.

Jarl Hjalmarson Stiftelsens andra samarbetsparti i Serbien, Demokratiska Partiet Serbien (DSS), arbetar i valkampanjen för politisk neutralitet.

– Istället för att sträva efter medlemskap i EU ska Serbien att utveckla ett samarbete med EU baserat på ömsesidigt intresse. Det samma gäller för EU:s medlemsländer, förklarar Nicola Lazic, riksdagsledamot och Internationell Sekreterare för DSS.

Han förklarar att DSS även fortsättningsvis kommer att främja alla traditionella europeiska demokratiska värderingar. DSS vill ”bevara Serbiens territoriella integritet när det gäller Kosovo”. Partiet har ett omfattande ekonomiskt program ”som ska stoppa den negativa ekonomiska utvecklingen, skapa nya arbetstillfällen och förbättra levnadsstandarden”. Liksom URS fokuserar DSS på jordbrukssektorn men även infrastrukturprojekt (särskilt offentligt-privat partnerskap) samt energisektorn som man menar ”har en stor utvecklingspotential.”

DSS menar att det serbiska rättsväsendet behöver reformeras. ”Ett fritt samhälle och individens frihet kan inte garanteras utan ett oberoende rättsväsende och en stark rättsstat. Detta är också en förutsättning för att locka investerare till Serbien”.
———————-
Fakta om presidentval:
Presidenten, som väljs för fem år, måste vinna en absolut majoritet av rösterna. Om ingen kandidat får över 50 procent av rösterna i den första omgången, så ställs de två kandidater som fick flest röster mot varandra i en andra omgången som måste hållas inom 15 dagar. 

Fakta om parlamentsval:
I parlamentsvalet röstar medborgarna in 250 ledamöter för fyra år. Hela Serbien är en valenhet. Platserna fördelas i proportion till antalet röster som vunnits av varje lista. På alla listor måste varje tredje kandidat representera det kön som totalt är underrepresenterat på listan. Tröskeln för partierna att komma in riksdagen är 5 procent. Detta gäller dock inte partier som företräder etniska minoriteter.

Fakta om lokalval:
Den 6 maj utser väljarna även företrädare i 150 kommuner och 24 städer. Systemet är detsamma som för parlamentsval. Platserna tilldelas proportionell efter partilistor och gränsen för att få representation är 5 procent rösterna. Detta gäller dock inte partier sojm företräder etniska minoriteter. På alla listor måste varje tredje kandidat representera det kön som totalt är underrepresenterat på listan.

 (Källa: BalkanInsight.com)

You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 Both comments and pings are currently closed.