Kroatien hjälper grannländer inför EU-medlemskap

6 februari 2012   Kroatien | Nyheter

Av allt att döma kommer Kroatien att bli EU-medlem den 1 juli 2013. Men vägen dit har kantats av problem: en trötthet (fatigue) hos på att anta fler medlemmar bland EU:s medlemmar,  gränsenkonflikt med Slovenien, en global finansiell kris med återverkningar inom EU och Kroatien, bara för att nämna några. Trots dessa hinder sa en klar majoritet av kroaterna ja till EU-medlemskap i en folkomröstning den 22 januari 2012. ”Mot bakgrund av alla svårigheter är framgången ännu större”, säger Andrej Plenković, kroatiska parlamentsledamot som representerar Hrvatska demokratska zajednica (HDZ). Det var en regering under HDZ:s ledning och ungerskt ordförandeskap som framgångsrikt avslutade Kroatiens anslutningsförhandlingar i juni 2011.

Andrej Plenković, tidigare statssekreterare för Europafrågor, besökte Stockholm och deltog i en rundabordskonferens om Balkan som anordnades av Jarl Hjalmarson Stiftelsen 2-4 februari. Som medlem i EU, förklarade han, kommer Kroatien att hjälpa – och inte stjälpa – andra Balkanländer från att bli EU-medlemmar.

66% av kroaterna röstade ja till EU-medlemskap. Men det rapporterades att endast 44% av väljarna hade röstat. Andrej Plenković  förklarar att en större andel av kroaterna de facton gick till valurnorna men att dåligt uppdaterade vallistorna givit felaktiga röstdeltagande. ”Vi hade en folkräkning år 2011. Enligt denna är antalet röstberättigade i Kroatien 3,390.000. I folkomröstningen den 22 januari röstade 1.958.000 ja till EU-medlemskap (diasporans valdeltagandet var mycket låg). Detta innebär att cirka 58% av väljarna i Kroatien röstade. ”

Förhandlingarna som ledde fram till att Kroatien bedömdes vara redo för  EU-medlemskap var i alla avseenden omfattande. Under nästan sex års förhandlingar deltog på ett eller annat sätt cirka 3.000 kroatiska tjänstemän och experter i processen. ”Det var viktigt att så många som möjligt kände till och förstod reformerna som initierades av EU-processen”, menar Andrej Plenković. Men, tillägger han, ingen hade förutsett att processen skulle bli så långdragen.

Andrej Plenković är övertygad om att ”the big bang” (att tio nya EU-medlemmar samtidigt upptogs i EU 2004) samt Rumäniens och Bulgariens medlemskap (2007) påverkat process för Kroatien, i alla fall vad gäller tidsplanen. Diskussionen om utvidgning och EU:s förmåga att välkomna nya medlemmar intensifieras ju under denna period i ett antal EU-länder. Dessutom applicerades en rad nya riktlinjer om utvidgning  (antogs 2006) på processen, inklusive att bestämda riktmärken behöver uppnås för att olika delar av förhandlingarna (kapitel) ska kunna inledas/öppnas. Tidigare gällde att dessa skulle uppnås för att stänga ett visst kapitel. En annan nyhet är att EU numera inte på förhand sätter ett datum för när förhandlingarna bör slutföras.

Kroatiens väg mot EU-medlemskap ses av många som en modell för regionen. Vad händer nu?

– Vi säger klart och tydligt att vi vill hjälpa våra grannländer, förklarar Andrej Plenković och tillägger att hela EU: s regelverk har översatts till kroatiska (cirka 107,000 sidor).

–  Detta är till stor nytta för grannländerna, vars språk är nära besläktade med kroatiska. Andrej Plenković  förklarar att Kroatien även har ett nätverk av bilaterala avtal med alla länder i regionen om EU-samarbete. Det gäller främst tekniskt bistånd. Ett exempel på detta är att vid slutet av förra året besökte en delegation på 30 tjänstemän från Makedonien Zagreb för att samtala och lära  om medlemskapsförhandlingarna. Samtliga EU: s politikområden diskuterades.

 

Vad har man lärt av gränskonflikten med Slovenien?

Det kroatiska parlamentet har samstämmigt deklarerat att Kroatien, som EU-medlem, anser att bilaterala frågor inte bör användas för att sätta käppar i hjulen för grannländerna. Detta har vi lärt oss, säger Andrej Plenković. Han uppskattar att tvisten mellan Kroatien och Slovenien om gränsdragningen till sjöss, förlängde Kroatiens anslutningsförhandlingar med 18-20 månader. Under svenskt EU-ordförandeskapet enades Kroatien och Slovenien om förlikning och sådana förhandlingar har nyligen påbörjats. Båda länderna har dock enats om att följa den dom som kommer att fattas.

Andrej Plenković är övertygad om att de framgångsrikt genomförda EU- förhandlingarna är bra för Kroatien, men också ett incitament för länderna i regionen att fortsätta med reformarbetet för EU-anpassning.

–          Det här innebär att EU: s utvidgning fortsätter.

Han konstaterade att efter ett tydligt ”ja” i folkomröstningen så omfattar Kroatiens EU-agendan under de närmaste 17 månaderna före anslutningen, tre sammanlänkade processer.

Första gäller det ratificeringen av anslutningsfördraget i parlamenten i EU: s 27 medlemsstater, vilket han säger, ”kräver mycket politiskt stöd och diplomatisk verksamhet”.

För det andra ska Kommissionen övervaka att Kroatien uppfyller sina skyldigheter enligt anslutningsfördraget. Det är i första hand frågan om uppföljning av reformer vad gäller konkurrens, rättsväsendet och grundläggande rättigheter.

För det tredje gäller det Kroatiens interna förberedelser för EU-medlemskapet, genom att man till exempel stärka den nationella EU-samordning, och utvidgar den parlamentariska kontrollen.

You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 Both comments and pings are currently closed.