19 mars, 2012 12:30till23 mars, 2012 09:40

En grupp med ungdomar från New Patriotic Party (NPP) i Ghana besöker Sverige 19-23 mars. Programmet handlar bland annat om svensk parlamentarism, svensk politik gentemot Afrika samt vikten av frihet på nätet.

”EU har enats att i solidaritet [med att EU:s och Polens ambassadörer tvingas lämna Vitryssland] att för samråd kalla hem  ambassadörerna från EU: s samtliga medlemsstater,” sa Catherine Ashton, EU: s utrikespolitiske talesman på tisdagen. Det beslutades också att EU-medlemsstater ska kalla samtliga vitryska ambassadörer till utrikesministerierna i respektive länder  för konsultation.

(mer…)

FN:s råd för mänskliga rättigheter inledde den 27 februari 2012 sin 19:e ordinarie session i Genève. Utrikesminister Carl Bildt deltar vid sessionens högnivåsegment och håller Sveriges anförande i rådet onsdagen den 29 februari. Samma dag deltar utrikesministern även i den paneldiskussion om yttrandefrihet på Internet som genomförs på svenskt initiativ. Det är första gången som frågan om friheten på nätet lyfts på FN:s agenda för mänskliga rättigheter.

Läs pressmeddelande från regeringen

Krister Wahlbäck (till vänster) och Peeter Luksep förde ett samtal om "Baltisk Befrielse" när boken lanserades den 27 februari.

Krister Wahlbäck, nutidshistoriker, statsvetare och tidigare ambassadör har för Hjalmarsonstiftelsen skrivit boken Baltisk Befrielse – svenska insatser för friheten. I boken berättar han om hur svenska insatser  – både enskilda personers och den svenska regeringens – bidrog till att demokratin fick fotfäste i Baltikum. Om den baltiska befrielsen  skriver Krister Wahlbäck bland annat: ”Att tre små nationer med sammanlagt sju miljoner invånare kunde genomdriva att supermakten Sovjet återställde deras suveränitet efter femtio års ockupation, utan att jätteriket först hade besegrats i något krig, det var ofattbart enligt alla gängse lagar för stormaktspolitiken.”

Han beskriver hur statsminister Carl Bildt intresserar sig för och tar tag i frågan om baltisk självständighet. Hur Sverige till och med får Washington med på tåget och sjösätter flera initiativ som underlättar för Estland, Lettland och Litauen att bli fria och demokratiska stater. Krister Wahlbäck ger en initierad bild av de problem som uppstod när grupper av ryssar ”blev kvar” i de baltiska staterna. Även på detta område bidrog Sverige på ett konstruktivt sätt. (mer…)

Krister Wahlbäck, nutidshistoriker, statsvetare och tidigare ambassadör har för Hjalmarsonstiftelsen skrivit boken Baltisk Befrielse – svenska insatser för friheten. I boken berättar han om hur enskilda personers insatser liksom den svenska regeringens bidrog till att demokratin fick fotfäste i Baltikum.

         

Peeter Luksep,  tidigare moderat riksdagsledamot och en av initiativtagarna till måndagsmötena på Norrmalmstorg har skrivit ett efterord till Baltisk Befrielse – svenska insatser för friheten. Han beskriver drivkraften bakom måndagsmötena men också hur de utvecklades till något betydligt större än initiativtagarna ens hade vågat hoppas eller tro.


Läs boken online

Läs eller ladda ned boken  (.pdf)

Ipad

 

Evelina Lorentzon talar om fri företagsamhet

Jarl Hjalmarson Stiftelsen i samarbete med den turkiska tankesmedjan Association for Liberal Thinking anordnade den 17-19 februari en ungdomskonferens kring principer för det fria samhället. Seminariet, som hölls i Ankara, var baserat på Nigel Ashfords bok i vilken han beskriver grundläggande idéer för ett öppet och demokratiskt samhälle.

Thomas Gür, senior rådgivare åt JHS, modererade konferensen och höll även ett seminariepass om civilsamhället. Övriga talare vid konferensen var Atilla Yayla som talade om mänskliga rättigheter, Tanel Demirel, demokrati, Bilal Sambur, frihet, Bugra Kalkan, spontan ordning, Evelina Lorentzon, fri företagsamhet, Magnus Nilsson, privat ägande och Adnan Kücük som avslutade helgen med ett föredrag om lagstyre.

 

Nyhetsbrev nr 2/2012

20 februari 2012   Nyhetsbrev

I Nyhetsbrev nr 2/2012 kan man läsa om det kommande valet i Ryssland. David Kramer, som leder Freedom House och är Rysslandspecialist, svarar på frågor om utsikterna för demokratiska framgångar. Den ryska befolkningen har fått nog av Vladimir Putin och dagens korrupta regim, menar Kramer. Han menar att det är den utbredda korruptionen som fått nya grupper av ryssar att protestera. Samtidigt är det problematiskt att människor röstar MOT men inte FÖR något politiskt parti

Läs nyhetsbrevet

 

Unga politiker från Makedonien besökte Kommissionen i Bryssel.

Makedonien är en av de aktuella kandidaterna till ett framtida EU-medlemskap. Över 85 procent av landets befolkning stödjer medlemskap i både EU och NATO. Men innan Makedonien kan gå med i någon av organisationerna, måste den känsliga namnkonflikten med Grekland lösas.

Som en del av projektet EU-integration på Balkan bjöd Jarl Hjalmarson Stiftelsen in unga politiker från det makedonska regeringspartiet, VMRO-DPMNE, till en konferens i Bryssel, 7-10 februari 2012.

Gruppen av entusiastiska ungdomspolitiker besökte EU:s huvudsakliga institutioner som Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och Europeiska rådet. I Parlamentet träffade de Anna-Maria Corazza Bildt som beskrev sitt arbete som EU-parlamentariker. På Kommissionen fick de en introduktion till EU:s historia av experterna Willem Noë och Mark Corner.

Utvidgningen av EU var inte helt oväntat överst på deltagarnas lista över intresseområden. Makedonierna ville få besked om när de tidigast kan bli medlemmar, men av förklarliga skäl kunde de inte få annat än generella uppskattningar.

Diskussionen om medlemskap var också i fokus i samband med besöket på NATO:s högkvarter. På grund av säkerhetsskäl ser många makedonier ett NATO-medlemskap som viktigare än ett medlemskap i EU. 2008 var landet på väg in i den europeisk-nordamerikanska försvarsalliansen, men blockerades av Grekland.

”I vårt land diskuterar alla politik”, berättade en av konferensens deltagare. Det har gått 21 år sedan Makedonien blev självständigt och landet befinner sig fortfarande i en genomgripande förändringsfas. En sak är dock säker: önskan om att bli en del av Europa är högt prioriterad hos den nya generationen.

Henrique Capriles, guvenör, tidigare parlamentsledamot och grundare av center-right partiet Justice First, vann i söndagens val inom oppositionen i Venezuela. Han kommer därmed att företräda en bred koalition av Venezuelas oppositionspartier i höstens presidentval. Henrique Capriles kandiderar mot Hugo Chávez som varit Venezuelas auktoritära ledare under de senaste 13 åren. Analytiker tror att om Venezuelas oftast delad opposition, som som nu har lagt sina meningsskiljaktigheter åt sidan, har störst chans att störta Hugo Chávez, ifall de även fortsättningsvis kan hålla sams, skriver Wall Street Journal. (mer…)

Onsdagen den 15 februari presenterade utrikesminister Carl Bildt regeringens deklaration vid 2012 års utrikespolitiska debatt i riksdagen. Deklarationen tar bland annat upp Sveriges syn på EU:s utveckling, läget för mänskliga rättigheter och kriser i vår omvärld och utvecklingen i Mellanöstern och Nordafrika, såväl som bistånds-, handels och klimatpolitik.

Läs utrikesdeklarationen här