Bilden av Turkiet – i Europa och Sverige

2 september 2010   Seminarier | Turkiet
I bilden ses migrationsminister Tobias Billström och Gülseren Engström.

De senaste årtiondena har Turkiet utvecklats mot ett mer öppet och demokratiskt samhälle.  Näringslivet och turismen blomstrar, och det regerande AK-partiets balans mellan traditionellt och modernt anses av många kunna fungera som förebild för andra länder i Mellanöstern. Men samtidigt som Turkiet aldrig varit så bra som nu har många i Sverige och Europa en negativ bild av Turkiet. Denna skillnad blir inte minst uppenbar i diskussioner om ett framtida turkiskt EU-medlemskap. Detta diskuterades på ett seminarium om bilden av Turkiet som Jarl Hjalmarson Stiftelsen arrangerade 2 september.

I seminariepanelen satt migrationsminister Tobias Billström (M); Ahmet Önal, ordförande i Svensk-turkiska riksförbundet; Gülseren Engström, journalist och beteendevetare samt Fredrik Johansson, Head of Public Relations på Kreab & Gavin Anderson. Moderator var Thomas Gür, författare och senior rådgivare åt JHS. Diskussionen inleddes och avslutades med anföranden av Göran Lennmarker, moderat riksdagsman och ordförande i både Riksdagens utrikesutskott och JHS.

En stor skara åhörare kom för att lyssna till panelens syn på Turkiet.

Tobias Billström, som bland annat besökt Turkiet med JHS, betonade vikten av ett framtida turkiskt medlemskap i EU, och underströk att detta stöds av en bred, blocköverskridande majoritet i Riksdagen. Den borgerliga regeringen drev också frågan mycket aktivt under EU-ordförandeskapet. De krav som ställs för EU-medlemskap är de bästa påtryckningar vi har för att Turkiet skall lösa sina inrikespolitiska problem. Bilden av Turkiet i Sverige, menade han, är generellt mer positiv än i andra delar av Europa.

Mer problematiskt är det i länder som Frankrike och Tyskland, fortsatte Gülseren Engström, där politiker ofta har en realistisk bild men ändå använder Turkiet som slagträ i inrikespolitiska debatter och mot bättre vetande spelar på föråldrade uppfattningar och rädslor. Engström framhöll fyra faktorer som präglat den europeiska bilden av Turkiet: kulturkrockar till följd av tidig arbetskraftsinvandring, 1900-talets militärkupper, kurdfrågan och Cypern. Dessa faktorer har helt och hållet överskuggat den senaste tidens positiva utveckling, och man glömmer att europeisk integration är och har varit ett turkiskt mål sedan 1700-talet.

 

You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 Responses are currently closed, but you can trackback.