Svensk bistånd ifrågasatt – ingen vet vad det leder till

28 december 2009   Okategoriserade

Det svenska biståndet har inte hängt med i den utvärderingstrend som svept över landet. Man är där AMS var för 15 år sedan, förklarade Stefan Fölster, chefsekonom på Svenskt Näringsliv när han presenterade en rapport om möjligheterna att utvärdera biståndet. ”Ser man inte vad som verkligen fungerar så tror alla att just deras pet-project är bäst. Det innebär att man sprider resurserna tunt – även om det [på senare år] blivit något bättre fokusering” sa Stefan Fölster.

Rapportskrivaren Staffan Ivarsson talade om ”betydande brister på struktur inom Sida”. Han förklarade att man gått igenom 75 projekt och tusentals dokument och att hans egen erfarenhet av bland annat korruption inte stämmer överens med den bild som Sida ger: att korruption är ett problem som är på väg att lösas. I fallet Zambia, sa Staffan Ivarsson, skriver Sida att man är på rätt väg trots att landet halkar längre och längre ner på internationella index som mäter korruption.

Den analys som presenteras i rapporten från Svenskt Näringsliv visar att ”nästan alla pengar som Sida betalar ut går till verksamheter som inte går att utvärdera”. Man påpekar att detta vore otänkbart på andra områden. Vem skulle acceptera att 90 procent av de mediciner som Apoteket säljer, inte var testade, eller att ”nästan alla sjukvårdsbehandlingar genomfördes utan evidens” frågar rapportskrivaren och tillägger: ”Sveriges hjälp till världens fattiga drivs däremot nästan utan några som helst krav på att vara evidensbaserad.”

Under den debatt som följde, när rapporten om utvärdering av bistånd presenterades, ansåg flera av de närvarande att visst är det möjligt att mäta effekten av hjälpen till världens fattiga. Ett förslag var att stödja motsvarigheter till svenska Riksrevisionen i mottagarländerna.

Rapportskrivaren menade att biståndet i princip kan ”göras utvärderingsbart”. Han påpekade att det finns en internationell trend i denna riktning. Och faktum är att ”det äkta och det alternativa Nobelpriset gått till just sådana utvecklingssatsningar som genomförts på ett utvärderingsbart sätt”.

Det gäller Grameen Bank som ger mikrolån till fattiga kvinnor. Det alternativa priset 2007 gick till en avknoppning som säljer billiga solcellinstallationer till fattiga i Bangladesh. Dessa projekt har man lätt kunnat mäta effekten av, bland annat genom att jämföra byar som fått tillgångarna och andra som inte fått det. Ett tecken i tiden är att länder som Danmark och Nederländerna kraftigt har utökat det bistånd som ges i form av riskkapital i samarbete med företag.

Text: Elisabeth Precht

You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 Both comments and pings are currently closed.